Kategori: Lokal Politik

Jag gillar inte halvmesyrer. Jag gillar inte heller politiker som säger en sak men gör något helt annat. Så är det då det gäller flyktingfrågan i mångt och mycket. Och då i synnerhet idag ang. den sk EBO Lagen. Syftet med lagen var att undanröja segregationen i samhället. Trots detta har segregationen ökat samtidigt som kommunala politiker hittar på undantag eller så ser de annat i skuggorna av de inte vill se och som de själva administrerat. Politikerna har tillsammans med kommunens socialtjänster sett till att de som kommit hit vare sig de är flyktingar eller invandrare samlat dem som kommit hit från krig och elände i kommunala bostäder där det är billigast att bo och att då man föser ihop dem på samma plats kan man även spara pengar i socialbudgeten.

Beslut har tagits i riksdagen om att vi ska ta emot flyktingar. Alla politiker vet att invandringen är av stor betydelse för landet. Invandrare kallar man flyktingar för. Vokabulären är den samma som Sverigedemokraternas främlingsfientlighet mot de som kommer hit till landet och där med även hos politiker som hävdar undantag från EBO lagen.

Den nya lagen med undantaget säger följande:

De nya reglerna för eget boende, innebär bland annat att asylsökande som väljer att bosätta sig i områden med socioekonomiska utmaningar, inte ska ha rätt till dagersättning eller bidrag. Förslaget syftar till att asylsökande hellre ska bosätta sig i områden där det finns goda förutsättningar för snabb integration.

Häpp… säger jag. Asylsökande ska bosätta sig i områden där det finns goda förutsättningar för snabb integration säger man. Min fråga är. Var finns dom? Det finns inga bostäder överhuvudtaget som inte skapar segregation om man inte har viljan att stötta dem som kommer hit mer än man föser ihop dem där det är billigast för kommunerna att förvara dem som jag anser de gör. I många av kommunerna där man vill göra undantag vill man även skicka dem till kommuner där det står tomma bostäder PGA av det inte finns några jobb vilket ökar segregationen än mer men som de kommunala politiker som vill bli av med dem från egna kommuner, rent ut sagt skiter i.

Nej och åter nej. Jag anser vi har råd att ta emot dem vi har i landet. Politiker som anser annat om att flytta på människor de anser inte räcker till bryr sig inte heller om hur de mår och vad de kommer att ta sig för. Mera bryr de sig om att skaffa sig populistiska förtecken där humanism och annat tänkande har blåst ur deras skallar.

Vi har ett främlingsfientligt parti i Sverige som bereder marken mer och mer i landet för att ta över makten tillsammans med fascistiska förtecken. Kommunala politiker ser idag hur de tappar mark mot dem och därmed är risken stor att de till nästa val kan tappa makten de har idag. Främlingsfientligheten är betydande i landet för deras röster. Därmed fiskar de i grumligt vatten för att öka sin popularitet. Att därmed märka ut sig med att vi minsann låter inte främlingar få mer än vad den vanlige svensken får är tydligt populistiskt. Undantaget från EBO lagen om att fösa flyktingar dit man anser det är bäst för dem gör att man ökar utanförskapet än mer i landet samtidigt som man inte satsar en enda krona på förbyggande åtgärder mot allas lika värde i samhället.

Det är här min kritik ligger. Kommunala politiker kan bättre. Finns mycket att göra för att stoppa segregationen. Socialdemokratin har gått mycket till höger. Jag säger. Marsch rätt om till vänster…

27 november 2019

Nya regler gällande eget boende för asylsökande (EBO)

Idag röstade riksdagen ja till en förändring av den så kallade EBO-lagen. Förändringen syftar till att få fler asylsökande att bosätta sig där det finns bättre möjligheter till snabb integration. Förslagen röstades igenom av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– Vi socialdemokrater har länge velat avskaffa EBO-lagen. Många socialdemokratiska kommunalråd har larmat om den ohållbara situationen EBO medfört, inte minst i kommuner som Södertälje och Malmö. EBO-lagen har haft förödande konsekvenser för integrationen, säger Rikard Larsson, vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

De nya reglerna för eget boende, innebär bland annat att asylsökande som väljer att bosätta sig i områden med socioekonomiska utmaningar, inte ska ha rätt till dagersättning eller bidrag. Förslaget syftar till att asylsökande hellre ska bosätta sig i områden där det finns goda förutsättningar för snabb integration.

– Tillsammans med anvisningslagen är detta en av de viktigaste åtgärderna för att motverka segregation och skapa ett hållbart mottagande av nyanlända. Inte minst för de kommuner som har tagit allra störst ansvar de senaste åren, och redan befinner sig i en mycket ansträngd situation. Vi har kämpat för det här väldigt länge och det känns därför bra att vi nu kan leverera på detta, säger Rikard Larsson.

Socialdemokraterna vill samtidigt gå ännu längre och avskaffa EBO-lagen i sin nuvarande form.

– Det här ett stort steg i rätt riktning. Men om vi på allvar ska ta itu med samhällsproblem som segregation och trångboddhet måste EBO-lagen avskaffas helt.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2020.

Uppdaterades senaste: 27 november 2019

Har i dagarna Googlat och försökt få fram en bild om det kulturella Sverige. Allt i synnerhet då det gäller de så kallade experterna som skriver i tidningar och i sociala medier om hur kulturella de är och hur begåvade de anser sig vara då de recenserar och ger betyg åt författare som skriver i detta land.

Bilden som jag fångat av dessa kulturvetare visar allt väsentligt hur de kråmar och hurrar för etablissemangets författare så de själva sedan kan få framträda och mingla tillsammans med den så kallade kulturella eliten. En elit som vet det mesta om kulturen samtidigt som de räknar med handens alla fingrar att vad de skriver ska ge dem guld i massor. Här framträder tidningarnas kulturskribenter där de sedan går hem och skriver guldkantade recensioner som tack till att de fick vara med på festen.

Mitt eget engagemang som författare grundar sig i att jag vill berätta och att någon sedan berättar för medborgarna så de läser mina alster och att de även köper mina böcker så jag får ihop vad jag lagt ut för att få ekonomin att gå ihop. Här har jag lyckts ganska bra i motsats till många som inte blir uppmärksammade överhuvudtaget därför att etablissemangets recensenter finns i salongerna och häver i sig champagne utan tanke på att samhällets framtid grundar sig mycket på historiska händelser. I mitt eget fall berättar jag i fyra böcker om  mitt liv som barnhems anstalts unge som höll på och fördärvade mitt liv i omgångar. Själv tog mig i kragen och berättade om hur samhället misshandlade och kränkte mig som barn och många därtill vilket jag även har sett till att kom fram till vetskap på Åland och i Finland samt främst i Sverige där jag bor med finskt påbrå i blodet.

Vanmakt berör skrev en recensent ifrån Åland. Jag stryker inte heller det intellektuella kulturetablissemanget medhårs och serverar den vanliga gräddbakelsen. Självklart är det att jag inte hyllar individer som mest ser egen förträfflighet framför andra. Ser man till hur man på de flesta av Sveriges bibliotek ratat mina  böcker blir man fundersam. En bibliotekarie skyllde på att han fick för lite pengar från politiken samtidigt som han sade att Btj. Dvs bibliotekstjänst inte har recenserat mig i sitt bibliotek. Att detta är en förbannad lögn gör mig ilsken och arg. Bästa recensionerna om mitt skrivande har jag fått därifrån samtidigt som jag inte platsar i hyllorna på de så kallade folkbiblioteken i Sverige.

”Fy fan” sa han som spottade i näven. Nu går jag vidare i mitt eget kulturella spår vilket jag anser vara  långt mer sanningsenligt kulturellt än vad biblioteket och även bokhandlare har på sin agenda då de mest ser till profitens gåvor främst  i stället för att värdera kulturen i ordets rätta bemärkelse.

En ersättnings nämnd fick 1,2 miljarder att fördela till de vanvårdade barnen i Sverige. Pengarna är nu fördelade. Halva summan blev kvar. 54 procent av de som sökt ersättning för att ha blivit utsatta för övergrepp och vanvård på barnhem och fosterhem fick ingen ersättning. Ett större politiskt hyckleri går inte att uppbringa då det gäller humanism mot vad man har sagt och vad man egentligen visar då det gäller barn från politiskt håll i Sverige. Vanvården av barn är på väg att åter upprepas. Detta i samklang med att man inte ansåg att de barn man misshandlade och slog i gången tid inte blev tillräckligt slagna…

En jämförelse kan göras med de som blev tvångssteriliserade i Sverige under 1900-talet. En särskild nämnd prövade även då om ersättning för vad samhället hade åsamkat dem. Mellan 2 100 och 2 400 ansökningar kom in. Åttio procent beviljades ersättning.

Motsatsen mot detta kan ses i hur samhället än en gång idag inne i det moderna Sverige hur de åter än en gång visar sitt agg mot de barn de skulle vårda. Nu i vuxen ålder. Mellan åren 1920–95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem i Sverige. 54 procent av de 5 000 personer som sökt ersättning och intervjuats av ersättningsnämnden fick avslag. En miljard kronor skulle de ersättas med. Hälften användes aldrig.

Resultatet av ersättningsnämndens arbete måste ses som en av vår tids rättsskandaler. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016. Idag går det inte längre att kontakta myndigheten. De barn som omhändertogs har svikits i flera omgångar av den svenska samhällsvården. Än värre nu som vuxna. Att det fanns avsatta pengar kvar hos ersättningsnämnden är bevis på att barns lidande och försummelse inte tagits på allvar. Tanken med pengarna var inte att det skulle finnas kvar när perioden var slut. Allt blev uppenbart när endast 46 procent fick ersättningen för den vanvård de blivit utsatt för. Mer rätt visar vanvårdsutredningens avslutning på att vad det hela handlade om är ett rent hyckleri från den politiska bänken.

En ny förening i Göteborg som heter Styvbarnen där Susanne Altsund är ordförande har man nu börjat arbetet med att kräva ersättning till alla de som samhället svek med att inte ersätta dem för den misshandel de fick utstå som barn. Föreningen har flera jurister kopplade till sig som kommer att driva processerna mot de kommuner som inte vill ge ersättning till de vanvårdade barnen. Ersättningsnämnden fick höra de vanvårdade barnens tragiska historier som framfördes under stor psykisk press. När domen kom om deras berättelse fick de än en gång uppleva förnedringen de erhöll som barn. Då deras berättelser inte var var tillräcklig för nämndens beslut kändes allt som en upprepning av vad man fick utstå. Samhället nonchalerade dem åter med att de som inte fick ersättningen enligt ersättnings nämndens beslut, inte blev tillräckligt vanvårdade.

Nu kommer nya skadeståndskrav efter påstådd vanvård av barn. I Göteborg har sex personer yrkat på skadestånd av Göteborgs stad för bristande tillsyn under placering på familjehem och barnhem. Kraven ligger på drygt 2,2 miljoner kronor. Kommunen bestrider kraven trotts att vanvårdsutredningen konstaterat att i Göteborg där man administrerade Sveriges vi denna tid största barnhem misshandlades och kränktes barn mest i hela Sverige. Advokat Monica Crusner, som hjälper Styvbarnen, menar att det är bara en liten del. Hon menar att skadestånden kommer hamna på tresiffriga miljonbelopp.

Nu börjar kanske processerna igen. Fortsättning följer. Undertecknad kommer att nogsamt följa vad som kommer att hända. I Sverige kom man halva vägen om ersättning. I Norge och i övriga världen ersatte man de som vanvårdades fullt ut inom rimliga gränser. Där visade man empati mot de barn man hade misshandlat och kränkt.

I Finland där jag upplevde samma förnedring hycklade man än värre. Där kränkte man oss i hyckleriets tecken samtidigt som man visade på att barn kan man slå utan att någon erhåller straffet. Någon ersättning diskuterades inte där överhuvudtaget. Allt tyder på att i Finland får man inget straff för att vanvårda och misshandla barn. Där kan man tydligt fortsätta lika som förr med att även pissa på dem, nu i vuxen ålder med att fortsättningsvis kränka dem hela vägen ut i livet…

Spaltmeter har jag den senaste tiden skrivit om hur samhället i Sverige idag dras isär. Fattigdomen ökar bland barn och pensionärer tillsammans med de arbetslösa som inte räcker till enligt den mall vi själva skapat för att tjäna pengar till daglig försörjning. Etablissemanget som ska vara garanten till att detta inte får fortsätta träter och kivas om vem som är bäst på att lova. Det senaste året har detta blivit mer tydligare än någonsin. Upprinnelsen till vad som är i Sverige idag är resultatet av högeralliansen som styrde Sverige under åtta år där de drog undan mattan för de som behöver medan de berikade sig själva.

Lika mycket som jag skrivit om vad som händer idag skrev jag om då alliansen tog makten i Sverige. Då eskalerade redan efter några månader systemskiftet med att man sänkte skatter och gav sig in på att privatisera samhällets tillgångar där vinster sedan hamnade i direktörer och individers fickor som endast såg till nyttan att tjäna så mycket pengar som möjligt med resultat av att både skatter och samhällets tillgångar försvann ut från landet i skatteparadis.

Därmed behövde man inte betala skatter på de vinster man tog ifrån samhället både då det gäller barnfamiljer och pensionärer. Fattigbarn började utvecklas ute i kommunerna. Pensionsbolagen dränerade pensionerna med att ta avgifter ur fattiga pensionärers pensionsfonder som sedan urholkade hela pensionssystemet viket utvecklade de fattigpensionärer som idag inte har råd att på många håll inte heller äta sig mätta. De borgerliga partierna stod och klappade i händerna samtidigt som etablissemanget tillsammans med de själva berikade sig mer än någonsin. Allt hände samtidigt som mitt parti socialdemokraterna  hävdade systemskiftets verklighet utan att kunna göra något mot den borgerliga majoritet som det svenska folket ville ha och som de sedan fick.

Idag fortsätter systemskifte. Idag med en socialdemokratisk minoritetsregering som inte kan göra mer än att skramla med orden samtidigt som den borgerliga majoriteten i riksdagen när som helst kan sparka ut dem från regeringsmakten. Systemskifte fortsätter. Idag med skattesänkningar som dränerar välfärden så vi får se tolvåringar på gator och torg som bedriver knarkhandel där följden blir att våldet eskalerar ute på våra gator.

Politiken i Sverige idag är den att politikerna själva dränerar och formaliserar vad som händer. Missnöjda väljare tror sig få det bättre om de väljer Sverigedemokraterna som är det mest högerinriktade främlingsparti det svenska samhället någonsin har skådat. När utanförskapet och neddragningar i det offentliga sker och som ska vara till för att ordning och reda ska finnas i landet ökar brottsligheten tillsammans med utanförskapet och ensamheten. Politiker som ute i kommunerna inte ser detta göder och föder utanförskapet samtidigt som de säger att resurser inte finns.

Ett löjes skimmer börjat att lägga sig ute i landet. Kommunpolitikerna enda val att komma till konsensus säger att vi måste spara. Att spara på fattigdom och även förbjuda det samma är som att skjuta sig i foten. En tolvåring som hamnar ute på gatan kommer att i slutänden kosta samhället otroliga summor samtidigt som fängelserna kommer att bli överfulla då samma tolvåring når fängelseåldern.

Sverige av idag består av naiva politiker som mest anser sig vara bättre än övriga politiker därför att man tycker olika. Att samla sig och göra något gemensamt verkar var samma lekstuga som barn i sandlådan där de kivas och slåss om en spade därför för att färgen på spadarna är olika trots att tillgången på spadar finns hur många som helst så det räcker åt alla i en låda.

Ledare artikeln här under min text visar på hur det ser ut i landet då man ökar ensamheten och utanförskapet utan att ens bry sig eller heller lyssna. Man lever inne ett gammalt tänk om att alla ska ta hand om sig själva. Kan man inte detta då är det ensamheten som erbjuds samtidigt som politikerna själva sitter och smörjer kråset som de idag gör vid överfulla julbord medan trettiotusen hemlösa ute i landet får sitta utanför deras fönster och se på. Hundra femtiotusen fattiga barn blir utan julklappar. Vart tog världens barn vägen? Inga galor hålls mer än att Bingolotto erbjuder miljoner framför dignade bord. Samtidigt sitter utanförskapet barn och planerar hämnd mot samhället och de politiker som har ansvaret.

Sverige har blivit kallt. Än mer kallare lär det bli om man fortsätter spara på människor som behöver stöd och hjälp. Detta utan allmosor. Vad människan idag behöver är tillit och värme som visas dem så de kan se att de tillhör samhället. Inte som idag att de får se på då etablissemanget tar mer och mer av dem vilket mer och mer blir tydligt i Sverige då den välfärdspolitik som borde finnas först på dagordningen idag står längst ned samtidigt som man ser till själva och att de som har får ännu mer.

God Jul I utanförskapets Sverige

Politiker visar allt mer idag hur de valt att visa sig vara den nya Adeln. De svaga grupperna i samhället  överger man där man sitter och glittrar med att veta bäst och mest.

Här lägger jag ut en debattartikel jag tycker speglar synsättet politiker väljer att vara idag och hur de lägger sig i vinn om att ingen helst inte ska kritisera deras beslut. Den demokratiska väggen börjar resa sig från medborgaren då politiker tror sig kunna lägga munkavle på dem som vet och hanterar verkligheten där politiken valt att visa på hur den nya adeln vet bäst och mest medan övriga ska hålla käften. Politiker som väljer vägen att tysta opinionen visar en verklighet som gör att de måste ifrågasättas. Jag gör det och kommer fortsätta att göra det. Den socialdemokrati jag företräder ska inte tysta folket. Jag har blivit vald att företräda dem. Inte att ifrågasätta. Som facklig företrädare slogs jag för allas rätt att ifrågasätta och påverka i över femtio år. Politiker som tror sig veta bäst har jag skrivit om förut. Vid nästa val lär de ramla av sina höga hästar därför att fortsätter man som idag kommer vi att få se ett land där brunhögern trampar vidare med att splittra Sverige in i framtiden.

Socialdemokraterna har tappat kompassen. Vi går dit kompassen pekar var det några genuina socialdemokrater som sa då någon frågade dem om vart man var på väg. Har man ingen kompass då flackar man runt. Då irrar man. Så är det idag. Socialdemokratin är i kris. Idag har partiets företrädare  tappat riktningen om vart man är på väg och vart man kommer att hamna om man inte mer börjar ta reda på vart man ska vandra.

I Katrineholm och i Eskilstuna har man helt tappat kompassen. I Katrineholm vill man inte mer ta hand om fattiga innevånare. Där uppmanar man dem att flytta om de uppbär försörjningsstöd därför att man inte tänker upplåta någon bostad åt dem. I rader av beslut man tagit inne i den moderata och socialdemokratiska majoriteten visar detta på en humanism som förskräcker. Här kommer återkommer åter ett av besluten. De socialdemokratiska kommunalråden i både Eskilstuna och i Katrineholm visar idag upp en agenda som gör att socialdemokratin tappar i stöd från väljare som trodde att Socialdemokraterna står vid sina ord men som idag visar något helt annat.

Det kommunala bolaget i Katrineholm uppmanar idag även de som uppbär försörjningsstöd att flytta. Sverigedemokraterna hade inte kunnat säga detta tydligare än vad socialdemokratin visar. I den socialdemokratiska värdegrunden finns inte mer tanken att hjälpa dem som behöver en bostad för dem som inte har arbete eller inkomst för ett boende. Det kommunala bostadsbolaget har ingen plats för fattiga. Fattigdom har politikerna förbjudit i både Katrineholm och i Eskilstuna. Nu fortsätter de tillsammans att förnedra de fattiga med att vi inte är till för dig. Vi ser helheten i att några pengar inte finns till dig som finns i utanförskapet. Flytta så vi slipper se dig är mantrat man döljer men som man visar därför att man tydligt väljer en väg som Sverigedemokraterna använder sig av för att därmed få empati och stöd för fortsatt makt i kulissen.

Nu har man även aviserat neddragningar inom den social sektorn. Socialtjänsten avvecklar man då man drar in 14 tjänster som har till uppdrag att hjälpa dem som hamnar i utanförskap i samhället. Samma politiker som står ute på barrikaderna och ojar sig för att brottsligheten håller på att ta över i landet gör tvärt om med att föda och göda vad som händer i landet. Alla ser och hör hur man i Uppsala och i Malmö visar exempel på där de i utanförskapet skjuter och tar över i samhället samtidigt som polisen står handfallna. Sverigedemokraterna ökar sitt väljarstöd samtidigt som de etablerade parterna slår undan fötterna på de fattiga i samhället där de göder och föder våldet som eskalera allt mer. Att då dra in på socialtjänsten som borde vara garanten för att komma bort från utanförskapet där våld och annat föds är som att hälla bensin på brasan som brinner. Politiker som ger sig i vinn på att på annat sätt stävja detta med fler poliser skjuter sig själva i foten. Att därmed även sedan till råga på allt förbjuda fattigdom gör dem till politiker som borde göra något annat än att sitta vid makten och förbjuda allt de borde verka för men som de rent populistiskt väljer och ägnar en retorik i som inte tillför något mer än att de hos medborgarna kommer att kallas för hycklare.

Vart är Sverige på väg. Vad är det som händer? Mörkret börjar fall över ett land som tidigare stått upp för de svaga i samhället. Var finns de politiker som säger sig stå upp för de svaga. Inte konstigt alls att folket väljer Sverigedemokraterna som det enda parti som bryr sig då man säger sig vara det enda partiet som står för de svaga. Inget kan vara mer förskräckligt utmanande då man ser och hör hur Sverigedemokraterna ökar i sympati. Politiker som väljer att visa samma agenda som Sverigedemokraterna är inte värdiga att företräda ett demokratiskt parti. Politiker som rent populistiskt väljer att plagiera Sverigedemokraterna för att därmed öka stödet de tappat kommer att tappa än mer då de inte väljer att visa sitt stöd för hela samhället och inte enbart till dem som gapar och ifrågasätter dem samtidigt som de väljer hyckleriets väg.

Socialdemokratin behöver idag politiker som står för vad de blivit vald för. Idag skäms jag för att stå upp för socialdemokratiska värden då jag ser hur maktens socialdemokrater gör något helt annat. Idag känner jag inte igen den socialdemokrati jag har funnits i över femtio års tid. Jag har varit med och slagits för kollektivavtal och arbetet för allas lika värde mm. Jag har varit företrädare för ett parti jag trodde jag kunde lita på. Idag är jag en tvivlare när man börjar fundera på om man ska hoppa av ett tåg som skenar in i den borgerliga högern allt längre för varje dag som går.

Idag mår jag ordentligt illa samtidigt som jag även är heligt förbannad på politiker som inte står för vad de sagt de ska göra till sina väljare. Svikare är vad de är och inget annat där de väljer makten före de värderingar det socialdemokratiska partiet ska stå för. Ända sättet att reformera partiet är att byta ut företrädarna. Socialdemokratin kommer att förlora stort i nästa val. Då om inte förr kanske man inser vart tåget gick. Trist är att man inte kommer att inse detta förrän man spårat ur ordentligt från den socialdemokratiska rälsen.

Flytta du som är fattig.