En ersättnings nämnd fick 1,2 miljarder att fördela till de vanvårdade barnen i Sverige. Pengarna är nu fördelade. Halva summan blev kvar. 54 procent av de som sökt ersättning för att ha blivit utsatta för övergrepp och vanvård på barnhem och fosterhem fick ingen ersättning. Ett större politiskt hyckleri går inte att uppbringa då det gäller humanism mot vad man har sagt och vad man egentligen visar då det gäller barn från politiskt håll i Sverige. Vanvården av barn är på väg att åter upprepas. Detta i samklang med att man inte ansåg att de barn man misshandlade och slog i gången tid inte blev tillräckligt slagna…

En jämförelse kan göras med de som blev tvångssteriliserade i Sverige under 1900-talet. En särskild nämnd prövade även då om ersättning för vad samhället hade åsamkat dem. Mellan 2 100 och 2 400 ansökningar kom in. Åttio procent beviljades ersättning.

Motsatsen mot detta kan ses i hur samhället än en gång idag inne i det moderna Sverige hur de åter än en gång visar sitt agg mot de barn de skulle vårda. Nu i vuxen ålder. Mellan åren 1920–95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem i Sverige. 54 procent av de 5 000 personer som sökt ersättning och intervjuats av ersättningsnämnden fick avslag. En miljard kronor skulle de ersättas med. Hälften användes aldrig.

Resultatet av ersättningsnämndens arbete måste ses som en av vår tids rättsskandaler. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016. Idag går det inte längre att kontakta myndigheten. De barn som omhändertogs har svikits i flera omgångar av den svenska samhällsvården. Än värre nu som vuxna. Att det fanns avsatta pengar kvar hos ersättningsnämnden är bevis på att barns lidande och försummelse inte tagits på allvar. Tanken med pengarna var inte att det skulle finnas kvar när perioden var slut. Allt blev uppenbart när endast 46 procent fick ersättningen för den vanvård de blivit utsatt för. Mer rätt visar vanvårdsutredningens avslutning på att vad det hela handlade om är ett rent hyckleri från den politiska bänken.

En ny förening i Göteborg som heter Styvbarnen där Susanne Altsund är ordförande har man nu börjat arbetet med att kräva ersättning till alla de som samhället svek med att inte ersätta dem för den misshandel de fick utstå som barn. Föreningen har flera jurister kopplade till sig som kommer att driva processerna mot de kommuner som inte vill ge ersättning till de vanvårdade barnen. Ersättningsnämnden fick höra de vanvårdade barnens tragiska historier som framfördes under stor psykisk press. När domen kom om deras berättelse fick de än en gång uppleva förnedringen de erhöll som barn. Då deras berättelser inte var var tillräcklig för nämndens beslut kändes allt som en upprepning av vad man fick utstå. Samhället nonchalerade dem åter med att de som inte fick ersättningen enligt ersättnings nämndens beslut, inte blev tillräckligt vanvårdade.

Nu kommer nya skadeståndskrav efter påstådd vanvård av barn. I Göteborg har sex personer yrkat på skadestånd av Göteborgs stad för bristande tillsyn under placering på familjehem och barnhem. Kraven ligger på drygt 2,2 miljoner kronor. Kommunen bestrider kraven trotts att vanvårdsutredningen konstaterat att i Göteborg där man administrerade Sveriges vi denna tid största barnhem misshandlades och kränktes barn mest i hela Sverige. Advokat Monica Crusner, som hjälper Styvbarnen, menar att det är bara en liten del. Hon menar att skadestånden kommer hamna på tresiffriga miljonbelopp.

Nu börjar kanske processerna igen. Fortsättning följer. Undertecknad kommer att nogsamt följa vad som kommer att hända. I Sverige kom man halva vägen om ersättning. I Norge och i övriga världen ersatte man de som vanvårdades fullt ut inom rimliga gränser. Där visade man empati mot de barn man hade misshandlat och kränkt.

I Finland där jag upplevde samma förnedring hycklade man än värre. Där kränkte man oss i hyckleriets tecken samtidigt som man visade på att barn kan man slå utan att någon erhåller straffet. Någon ersättning diskuterades inte där överhuvudtaget. Allt tyder på att i Finland får man inget straff för att vanvårda och misshandla barn. Där kan man tydligt fortsätta lika som förr med att även pissa på dem, nu i vuxen ålder med att fortsättningsvis kränka dem hela vägen ut i livet…

Spaltmeter har jag den senaste tiden skrivit om hur samhället i Sverige idag dras isär. Fattigdomen ökar bland barn och pensionärer tillsammans med de arbetslösa som inte räcker till enligt den mall vi själva skapat för att tjäna pengar till daglig försörjning. Etablissemanget som ska vara garanten till att detta inte får fortsätta träter och kivas om vem som är bäst på att lova. Det senaste året har detta blivit mer tydligare än någonsin. Upprinnelsen till vad som är i Sverige idag är resultatet av högeralliansen som styrde Sverige under åtta år där de drog undan mattan för de som behöver medan de berikade sig själva.

Lika mycket som jag skrivit om vad som händer idag skrev jag om då alliansen tog makten i Sverige. Då eskalerade redan efter några månader systemskiftet med att man sänkte skatter och gav sig in på att privatisera samhällets tillgångar där vinster sedan hamnade i direktörer och individers fickor som endast såg till nyttan att tjäna så mycket pengar som möjligt med resultat av att både skatter och samhällets tillgångar försvann ut från landet i skatteparadis.

Därmed behövde man inte betala skatter på de vinster man tog ifrån samhället både då det gäller barnfamiljer och pensionärer. Fattigbarn började utvecklas ute i kommunerna. Pensionsbolagen dränerade pensionerna med att ta avgifter ur fattiga pensionärers pensionsfonder som sedan urholkade hela pensionssystemet viket utvecklade de fattigpensionärer som idag inte har råd att på många håll inte heller äta sig mätta. De borgerliga partierna stod och klappade i händerna samtidigt som etablissemanget tillsammans med de själva berikade sig mer än någonsin. Allt hände samtidigt som mitt parti socialdemokraterna  hävdade systemskiftets verklighet utan att kunna göra något mot den borgerliga majoritet som det svenska folket ville ha och som de sedan fick.

Idag fortsätter systemskifte. Idag med en socialdemokratisk minoritetsregering som inte kan göra mer än att skramla med orden samtidigt som den borgerliga majoriteten i riksdagen när som helst kan sparka ut dem från regeringsmakten. Systemskifte fortsätter. Idag med skattesänkningar som dränerar välfärden så vi får se tolvåringar på gator och torg som bedriver knarkhandel där följden blir att våldet eskalerar ute på våra gator.

Politiken i Sverige idag är den att politikerna själva dränerar och formaliserar vad som händer. Missnöjda väljare tror sig få det bättre om de väljer Sverigedemokraterna som är det mest högerinriktade främlingsparti det svenska samhället någonsin har skådat. När utanförskapet och neddragningar i det offentliga sker och som ska vara till för att ordning och reda ska finnas i landet ökar brottsligheten tillsammans med utanförskapet och ensamheten. Politiker som ute i kommunerna inte ser detta göder och föder utanförskapet samtidigt som de säger att resurser inte finns.

Ett löjes skimmer börjat att lägga sig ute i landet. Kommunpolitikerna enda val att komma till konsensus säger att vi måste spara. Att spara på fattigdom och även förbjuda det samma är som att skjuta sig i foten. En tolvåring som hamnar ute på gatan kommer att i slutänden kosta samhället otroliga summor samtidigt som fängelserna kommer att bli överfulla då samma tolvåring når fängelseåldern.

Sverige av idag består av naiva politiker som mest anser sig vara bättre än övriga politiker därför att man tycker olika. Att samla sig och göra något gemensamt verkar var samma lekstuga som barn i sandlådan där de kivas och slåss om en spade därför för att färgen på spadarna är olika trots att tillgången på spadar finns hur många som helst så det räcker åt alla i en låda.

Ledare artikeln här under min text visar på hur det ser ut i landet då man ökar ensamheten och utanförskapet utan att ens bry sig eller heller lyssna. Man lever inne ett gammalt tänk om att alla ska ta hand om sig själva. Kan man inte detta då är det ensamheten som erbjuds samtidigt som politikerna själva sitter och smörjer kråset som de idag gör vid överfulla julbord medan trettiotusen hemlösa ute i landet får sitta utanför deras fönster och se på. Hundra femtiotusen fattiga barn blir utan julklappar. Vart tog världens barn vägen? Inga galor hålls mer än att Bingolotto erbjuder miljoner framför dignade bord. Samtidigt sitter utanförskapet barn och planerar hämnd mot samhället och de politiker som har ansvaret.

Sverige har blivit kallt. Än mer kallare lär det bli om man fortsätter spara på människor som behöver stöd och hjälp. Detta utan allmosor. Vad människan idag behöver är tillit och värme som visas dem så de kan se att de tillhör samhället. Inte som idag att de får se på då etablissemanget tar mer och mer av dem vilket mer och mer blir tydligt i Sverige då den välfärdspolitik som borde finnas först på dagordningen idag står längst ned samtidigt som man ser till själva och att de som har får ännu mer.

God Jul I utanförskapets Sverige