Författare: Krister Lumme

Återigen utmärker sig Eskilstuna kommun som en av de kommuner i Sverige som mest vräker barn. Detta i en Socialdemokratisk styrd kommun där valspråket klingar illa om allas lika värde. Det är rent ut sagt skamligt hur det politiska majoritetsstyret tillsammans med Moderaterna utmärker sig med att Moderaternas politiska agenda mer blir synligt än vad Socialdemokraternas politik går ut på.

Jag har tidigare lika som man i mediala forum även påpekat att när Socialdemokraterna samverkar i kommunalt majoritetsstyre med Moderaterna blir moderat ideologi mer synbar då Socialdemokraterna ofta och mycket väljer att inte gå i polemik därför att då kan deras maktsits skulle bli märkbar så att de själva får ställa sig i oppositions korridoren. Vad jag själv skulle se är att Socialdemokraterna borde välja att förverkliga sin politik mer. Att sitta opposition gör inte att politiken förverkligas säger man på många håll i kommuner där man valt att sitta tillsammans med Moderaterna. Man skulle inte påverka politiken som man gör i en majoritetsställning är inställningen. Vad jag säger är att man i opposition kan kräva att den politik man står för visas med att man säger vad man vill göra vilket man inte gör där man sitter i och ska jämka sin politik med dem som ideologiskt står långt ute på högerkanten.

Vad som händer i Eskilstuna idag är att man jämkar politiken så att man inte kan eller heller gör Socialdemokratisk politik synlig. Detta blir för väljarna oklart där de ytterst blir villrådiga vilket gör att när valet kommer om vem man ska välja gör att man stannar hemma i sofforna samtidigt som man säkerligen tänker. Varför ska jag välja Socialdemokraterna. Läs här vad media luskat reda på och offentlig gör. Vilket på bevisar att Socialdemokraterna i Eskilstuna bidra till att i Eskilstuna vräker man barnfamiljer mest i Sverige. Min kommentar blir som alltid då jag ser hur högerpolitik genomsyrar Socialdemokraterna i politiska majoriteter. Skäms.

LÄS HÄR: Detta säger barnkonventionen. 

LÄS HÄR: Tidigare inlägg om Eskilstunas vräkningshistoria

 Bedrövligt så det blivit i Sverige då det gäller de HVB hem som de kallas idag. Hem för vård av boende heter det mer begripligt modernt och trendigt. Allt är sig likt från den tid då jag själv var ett barnhemsbarn där vi blev kallade för det ena med det andra för att föräldraskapet svek och att samhället skulle bli vårdaren lika som det är idag då det gäller HVB-hem. Samhället visar åter samma garnityr som då vi blev förnedrade och kränkta. Samma affärskomplex där aktörer som startar HVB- Hem tjänar pengar av samhället för egen välfärd. Trots att de värsta HVB-hemmen fått kritik i flera år för bland annat övergrepp, våld och otrygghet har kommunernas socialtjänster fortsatt att anlita dem. En granskning visar att 50 HVB-hem med upprepade larm och dokumenterade missförhållanden erhållit över 200 miljoner om året. 141 kommuner har anlitat HVB-hem under senare år. 102 av kommunerna har betalat ut 1 miljon kronor eller mer sammanlagt till de 50 värsta hemmen. 32 har betalat ut mer än 5 miljoner. 11 kommuner har lagt ut mer än 10 miljoner till dessa bolag. ”Framgångsrikt” och ”mycket lönsamt” är kommentaren från både kommuner och affärsidkare.

 Affärs idén går strålande idag. HVB-hem säljs på Blocket med färdiga tillstånd till att håva in stora summor på olyckliga individer som behöver vård men inte erhåller den omvårdnad de behöver. Försäljningen är laglig trotts att oseriösa aktörer tar över verksamheten. Värsta hemmen kan fortsätta och driva HVB-hem. Trots att de blivit svartlistade av sin egen kommun anlitas de av andra kommuners socialtjänster som fortsätter att skicka barn till hemmen utan att känna till problemen. Synbart idag är att man gjorde om samma resa som den vanvård man drev i gången tid inte mer skulle få hända. Nu är det en annan agenda som eskalerar i samhället. Föräldraskapet sviker lika som samhällets ansvar att ta hand om ungdomar som inte lärt sig värdera samhällets krav och regler. Gängvåldet i Sverige blir allt brutalare. Allt fler svenskar blir påverkade i vardagen. På privata HVB-hem där unga som riskerar att hamna i kriminalitet där de blir placerade vittnas det om hur en placering leder till nya kriminella kontakter och till en allt grövre brottslighet. Samtidigt startar och driver gängkriminella privata HVB-hem och tjänar stora pengar på marknaden. Idag driver kriminella HVB-hem som sedan rekryteras in i knarkligornas marknad. Anmälningar mot hemmen har ökat om personal som är hårdhänta. Vanlig mänsklig humanism existerar inte lika som det inte heller gjorde inom den gånga vanvården av barn på då den gågna tidens sk barnhem som ofta och mycket påminde om arbetskollektiv liknande slaveri.  Hemmen som kritiserats då som nu tillbakavisade uppgifterna. Ingen åtgärd visade sig behövas göras. Därmed fick de behålla sitt tillstånd trots att de fick kritik av Ivo för övervåld lika idag som igår. Som exempel blev ett barn som våldsamt fasthållen med stryptag tills han fick svårt att andas. Allt som händer läggs handlingarna. Minnet om hur de som sökte ersättningen för den vanvård de utsattes för fick avslag med motiveringen om att de inte blev tillräckligt slagna. Ekot från förr ekar i de sociala salarna.

Inledningsvis här beskrev jag detta som bedrövlig. Lika bedrövligt är det att jag som varit och är engagerad i den socialbarn och ungdomsvården sedan jag skrev min bok om Guds Lilla Barnaskara, där jag tillika samtidigt var med och såg till att vanvården av barn och deras stulna barndomar kom upp till granskning. Allt har har visat sig blivit en lögn om förbättring. Upprättelsen som skedde i Stadshuset i Stockholm med Drottning och Talmannen på första raden i Ceremoni delen måste idag ses som ett stort hyckleri av våra stulna barndomar. Riksdagen och regeringen bestämde att ett skadestånd skulle utgå. Lika sjösatte man ett program som pekade på att vad som hände inte skulle få hända en gång till. Idag händer allt lika igen. Nu mer raffinerat än någon sin. Under den gånga vanvården av barn tjänade man redan då stora pengar på att ta hand om barn. Idag är det än mer lönsamt än någonsin. Idag är barnhandeln än mer utbredd än någonsin.

Läs här vad man sade för några år sedan och som jag medverkade till. Inget har hänt. Vad som hänt är att Hyckleriet om ändring har nått toppen idag. Som sagt. ”Framgångsrikt” och ”mycket lönsamt”

Läs här om en ”Chans” med förslag och utredning: Källan till en chans – Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården – Regeringen.se

Läs även här om HVB_Hem i min blogg…Inget nytt på himlen. – Lummes Blogg /Info (bloggo.nu)

Nästan femtusen fosterhemsbarn ansökte om ersättning för en stulen barndom. Mindre än häften erhöll ingen ersättning. Detta blev resultatet efter en av de mest uppmärksammade sociala skandalerna i svensk nittonhundratalshistoria. Flera hundratusen barn placerades under förra seklet (1920-1995) i fosterhem och även om de allra flesta säkerligen togs väl om hand så hamnade otaliga barn i fruktansvärda förhållanden: Våldtäkter, utfrysning, övergrepp.

Året 2005 sände SvT en skakande dokumentär om dessa människoöden. Året därpå tillsattes den så kallade Vanvårdsutredningen som levererade ett lika skakande dokument och föreslog att staten skulle kompensera de drabbade. 2010 gavs de drabbade en offentlig ursäkt i riksdagen, under en högtidlig ceremoni. Riksdagens talman läste upp en ursäkt. Alla ledande politiker var närvarande. Det såg rätt bra ut.

Mer än tio år efter att dessa barns lidande uppmärksammades på allvar ser vi vad det blev av det hela. De drabbade har fått en offentlig ursäkt från staten.  Men det visar sig att av de nära femtusen drabbade som sökt ersättning hos ersättningsnämnden erhöll mindre än hälften någon ersättning. Internationellt brukar det i sådana här fall röra sig om kanske en eller två tiondelar som nekas ersättning. Att inte hundra procent får det är därför knappast särskilt överraskande. Men att hela 54 procent av de nära femtusen personer som ansökt om ersättning nekas ersättning låter detta mycket egendomligt.

Man får intrycket av att den statliga ersättningskommittén ansträngt sig hårt för att hålla en mycket restriktiv linje. Kommittén hade till sitt förfogande ett anslag på en 1 statlig miljard. Hälften av pengarna har betalats ut. Staten har således ”sparat” en halv miljard. Det är möjligt att de i bästa tjänstemannaanda följt lagstiftarnas ambitioner eller så har de faktiskt gått längre än vad som är nödvändigt.

Det var en borgerlig regering och en kristdemokratisk minister som lade propositionen som gav ersättningsmöjlighet till de barn som på grund av statens dåliga tillsyn fått sin barndom stulen. Staten har uppträtt med en förvånansvärd och obehaglig brist på generositet. Kritiken har varit hård mot det tak som infördes för ersättningar till de barn som drabbades av vanvård då staten var förälder. I fallet om statens ansvar för tusentals stulna barndomar framträder en snål och hjärtlös stat.

Så var det och blev det i Sverige. I Finland blev det inget överhuvudtaget. Där vinkade man bort det hela med att som på Åland som en politiker utryckte sig. ”Vi hade det inte så, lätt vi heller” var argumentet för att inte betala ut ersättning för de stulna barndomarna åländska politiker administrerade. Att ålänningarna lika som i Finland bröt mot alla konventioner som fanns vi denna tid uttalar man sig inte om överhuvudtaget.

Skamligt är det. Har sagt det förut. Säger det en gång till. I Finland och på Åland pissade man på oss samtidigt som man stal barndomen av oss. När allt kom i dagsljuset pissade man på oss en gång till…

Mer om Upprättelsefiaskot HÄR