Maktkoncentrationen i Strängnäs börjar bli påtaglig…

2021-04-04. Publicerat av Krister Lumme.

När jag läser om hur politiken svänger sig från det man gillar till det man inte anser vara relevant får jag vibbar om att något inte stämmer överens med mitt eget sätt att tänka.

Så blev det även då jag läste om hur man inom den Moderatledda majoriteten i Strängnäs kommun inte kommer överens med dem som är tillsatta att granska dem. Som politiker känner jag själv hur maktkoncentrationen blivit alltmer synbar i kommunen. Det är högst ovanligt att politiken går till angrepp på kommunal revision och att de som granskas håller sig till den ordning medborgarna vill se att dom håller sig till. Sitter man i majoritetsställning är det ofta så att man kör över tyckande och tänkande hos oppositionen. Detta hör till politikens grundvalar då det är olika värderingar som gäller och att man då måste för partiets trovärdighet gå emot oavsett om det är en sanning eller inte. När det gäller en revision ska man vara ödmjuk inför vad som presenteras. Inte gå till frontalangrepp på dem som granskar dem. Då är vi fel ute. Då ställer vi ut vår trovärdighet till allmänt beskådande och åtlöje.

När det gäller att kritisera de som ska granska makten i Strängnäs kommun blir jag ganska så brydd. Allt i synnerhet då det i Strängnäs gäller en ev. försäljning av värmeverket. Kritik har kommit och finns från många håll till de som bestämmer och har full insyn i vad som sker när det gäller att avveckla kommunalt ägande. Även inom majoriteten där vi socialdemokrater finns för att avgöra kommunens väl och ve finns det en stor del av politikerna som inte gillar vad de ser då insynen i allt som har med värmeverket att göra är lagt på sk sekretess. Sekretessen finns där för att inte röja affärshemligheter och bud på anläggningen säger man från högst bestämmande plats. Därmed får alla och även revisorer ingen insyn. Därför har revisorerna som är valda av kommuninnevånaren att granska och kritisk formulera vad de anser vara oriktigt och fel satts på pränt till allmänt beskådade av kommunens revisorer

Revisionen pekar på en viktig formulering som jag håller fullständigt med i. Man säger att det är ett stort hot mot revisionens självständighet och brott mot kommunallagen och Strängnäs revisionsreglemente då man avvisar och kritiserar revisionen.

Ord och inga visor. Själv ställer jag mig frågan när och hur ska man kunna kontrollera och göra revision på politikens arbete och redovisa dem till medborgarna om man sitter och avisar revisorernas kritik. Vilka och vem som ska avgöra detta är inte de som kritiserats. Det ska i så fall högre upp i hierarkin där oberoende revision ska avgöra den kritik som framförts både från revisorer och politiken. Om inte detta sker har vi hamnat in i en återvändsgränd där makthavarna tillåts att inte bli kritiserade där de sitter med makt avgöra vad som de anser var bäst för medborgarna samtidigt som man viftar bort övriga synpunkter. Därmed sätter man även demokratiska regelverk ur spel. Värmeverkets hantering är en hantering som mer och mer börjar lukta makthaveri. Jag förstår revisorernas kritik. De sköter sitt arbete utöver vad de ser och har att hantera. Deras insyn har varit marginell kan jag förmoda. Allt andas frustration om maktmissbruk i kommunalförvaltning då de inte får kritisera vad de misstänker.

Maktkoncentrationen i Strängnäs kommun har under de senaste åren blivit alltmer totalitär. Några få politiker administrerar genom de stolar de sitter på alltmer av makten som genomgår en koncernstyrning jag själv varnade för, och att om vi går in i ett koncerntänkande så kommer maktkoncentrationen att bli än mer styrande av några få i kommunen som även samtidigt sitter i kommunstyrelsen. Där har de den majoritet de behöver för att få vad de vill utan att någon kan göra något åt vad de har bestämt och beslutat i slutna rum. Kommunfullmäktige som transport stäcka gör allt sedan för dem lätt och fullständigt.

Fortsättning lär följa. Byket ska tvättas var det någon som sa. Allt är nu blötlagt i tvättstugan på väg in i maskinen. Frågan om värmeverkets vara eller inte vara är när den är färdigtvättad…

Läs mer om mina böcker på: www.lumme.info

Strängnäs kommun ska inte privatiseras.

Varför undertecknad är emot en försäljning av värmerörelsen i Strängnäs är i första hand en ideologisk förankring i politiken om att skattefinansierad verksamhet inte ska läggas ut till privat förvaltning. Vi socialdemokrater säger i våra manifest att vinster av kommunala angelägenheter inte ska förekomma. Vår trovärdighet sätts på spel när vi i riksdagen säger att vinster i skattefinansierad verksamhet inte hör till vad Socialdemokraterna står för när man sedan i kommunpolitiken gör något helt annat. Vad som sker i Strängnäs med värmeverket är i första hand ytterst en förtroendefråga för oss socialdemokrater. Vi kan inte gå in i ett val och begära förtroende för vår politik om vi går med på en försäljning av värmeverket.

När det gäller avyttringen som den populärt kallas sitter det några få som har insyn i vad som pågår. När det gäller oss socialdemokrater ska vi inte sitta i en majoritet för att vakta stolar som generar arvoden och som man inte vill bli av med för att sitta kvar på stolarna för egen del. Om så sker och vi väljer att avyttra värmeverket ska vi avgå ur majoriteten. Politik utgår inte i att sitta på piedestal på flera stolar. Politik är att vilja. Vill man inte stå för vad man säger i våra manifest. Då ska man avgå. Vi måste visa vår politik för väljarna så vår trovärdighet blir bestående. Säljer man ut trovärdigheten då står man inte heller för den politik man lovat väljarna. Socialdemokraterna i Strängnäs har problem med att vara eniga. Vi har en högerfalang och vänsterfalang som är störande för vår trovärdighet. Värmeverket är en fråga där vi ställs mot att föra en moderat politik eller en socialdemokratisk. Kompromisser hör till för att föra politik. Men inte så långt att man säljer sig själva.

Under många år har Strängnäs kommun varit undantagna privatiseringar med tydliga vinster i välfärden. Nu är det omtag som gäller från Moderaterna. För inte så länge sedan kallade man vinster i välfärden för att vara en utmaningsrätt som med ett nytt ord skulle utmana samt även lura skattebetalaren att gömma fakta om att generera vinster till privata bolag.

För femton år sedan utmanande man i sanning det nybyggda äldreboendet Hammargården i Mariefred. En privat entreprenör ivrigt påhejade av Moderaterna använde den sk utmaningsrätten med att man monterade ned vården. Då med en borgerlig majoritet som styrde kommunen. Det privata vårdbolaget som tog över vården minskade personalen samtidigt som sjukskrivningarna ökade. Vårdbolaget tog sedan bort och avskaffade terapivården mm. Välbefinnandet för både vårdtagaren och de anställda försvann lika fort som vinsterna för vårdbolaget ökade. Vi socialdemokrater protesterade högt och tydligt över hur den privata entreprenören utförde sitt uppdrag samtidigt som vårdbolaget även begärde mer pengar för den vård de bedrev vilket även tillstyrktes av den då borgerliga majoriteten utöver avtalet man hade gjort upp för att utföra vården.

Vi socialdemokrater krävde därmed att entreprenören skulle ifrågasättas. När avtalet gick ut efter fyra års vinstbegär av vårdbolaget krävde vi att när anbud om Hammargårdens drift skulle upp till nytt beslut krävde vi att kommunen skulle lägga eget anbud. Vad som skedde var att kommunens anbud blev billigare tillsammans med mer vård för pengarna som tidigare gått till vårdbolagets vinster. Kommunen tog därmed över driften vilket fortfarande gäller. Vi har med egna ögon kunnat se hur man på ett tydligt sätt inom vårdbolagen driver företagen med vinster som skattebetalaren får betala där vården uteblir till de vårdbehövande. Utmaningsrätt är ett nytt sätt att privatisera. Nu gör Moderaterna ett nytt försök bakom privatiseringens ideologiska skynke som stadigt hänger där högerpolitiken finns men som säkerligen begränsats med socialdemokratisk medverkan inne i den majoritet där vi sitter tillsammans i Strängnäs.  Allt är även en fråga om trovärdighet inför våra väljare främst. Säljer man ut värmeverket med socialdemokratisk medverkan ska politiker som hyllar moderat ideologi ifrågasättas så att de inte ska erhålla förtroendeuppdrag i nästa val.

Insändare i lokalpressen…

Mer om mig som författare HÄR

Om mänsklig sanering på Åland…

Historia är att minnas tillbaka. Så även för mig då jag läser om Åland där jag föddes och sedan av ålänningarna förvisades till en anstalt där jag som barn under hela uppväxten fick veta varje dag att jag inte var välkommen som övriga barn att därmed erhålla kärlek och empati för den situation jag hamnat i då mina föräldrar övergav mig.

Ser man sedan till hur de även hycklande tog avstånd ifrån att ersätta mig för den skuld de fortfarande bär på med barnmisshandel och annat på agendan kan jag se idag hur de även bedrev mot mig en sanering av mig på samma sätt som artikeln här från Ålandstidningen beskriver. Inget förvånar mig då jag läser om hur man behandlade människor i utanförskap vid samma tid som jag växte upp på barnhemsanstalten. Erfarenheten har jag kvar i kroppen och som jag kommer att bära med mig hela livet.

Frågan är varför och hur man tänkte och såg på individer som hamnade utanför samhället som jag gjorde. När jag läser reportaget från Åland på sextiotalet kan jag verifiera detta mer nogsamt i vuxen ålder där jag befinner mig på ett sluttande plan in i evigheten som det så vackert kallas för då man förr eller senare ska lämna livet.

Symptomatiskt kan jag konstatera att Åland vid denna tid var ett inhumant samhälle. Särskilt mot de som inte kunde ta vara på sig själva. En konservativ agenda genomsyras i tidningsartikeln om hur man nedvärderade såg på människor vid denna tid som inte ligger långt borta i tiden. Personerna som man kallar för att vara uteliggare och lösdrivare samtidigt som man vill göra sig av med dem visar på hur empatilösa man var och hur man skulle städa undan dem från samhällets gator. Själv kan jag konstatera att man gjorde samma med mig då man placerade mig som barn i ett arbetsanstalt för barn nedvärderad och kränkt under hela min uppväxt. Även jag som barn skulle städas undan och placeras så att jag inte störde ålänningens sätt att se hur verkligheten var då man även städade undan mig som om jag vore en skit i värdsaltet.

När det gäller artikeln här är det finländare som kom till Åland och praktiserade tiggeri då de inte hade något annat val. Många av dem var veteraner från kriget mot ryssen där de sedan efter kriget blev utfrusna från det finska samhället tillsammans med de krigsskador de erhöll både fysiskt och psykiskt från krigets alla faser. Alkohol blev trösten för dem att uthärda vad de gått igenom. När de kom till Åland skulle deras leverne saneras. Någon vård eller humanism fanns inte att skåda från den konservatism ålänningen tillsammans med fosterlandet Finland man levde i då, och som man även fram till idag bär på. Läser man artikeln här under blir man brydd och ifrågasättande hur man i Finland behandlade dem som for illa i kriget samtidigt som man i andra sammanhang när elitens politiker och högt ansedda individer i Finland skålar i champagne om att man gav ryssen på tafsen.

Läs här :

ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE FYLLER 100 ÅR

Idag flaggar Ålänningarna för att ögruppen är neutral och demilitariserad. Själv är jag född och uppväxt där vilket gör att jag är en Ålänning som deklarerar mitt ursprung med en identitet som ålänning. Däremot är jag kluven i hur ålänningarna tog hand om mig som barn då mina föräldrar lämnade mig vind för våg så jag hamnade på en barnhemsanstalt där man stal min barndom.

Barnhemssyndromet har jag dragits och kämpat mot psykiskt kluvet om vem jag egentligen är och var jag kommer ifrån. Min släkt har jag ingen aningen om vilka de är. Vad jag vet är att min fader växte upp likande som jag med skillnad i att han fanns i ett fosterhem som säkerligen präglade honom så att han drabbades av sjukdomen schizofreni. Allt finns att läsa här om på min hemsida vilket även mer står på pränt i boken om OLLE.

På Åland får sedan mitten av 1800 talet inga befästningar byggas eller soldater finnas. Ålänningarna behöver därmed inte heller göra värnplikt. Så blev det även för mig vilket av fosterlandet Finland inte såg detta med blida ögon då Ålänningar inte behövde göra värnplikt. Vad de missade i sin ivrighet om forsternlanskärlek var att skrivningen om tjäna fosterlandet var att då Ålänningarna var ett sjöfolk skulle de tjänstgöra i handelsflottan om Finland skulle hamna i konflikt med något land vilket var Sovjet som låg närmast. Ålänningar var inte befriande från att tjäna fosterlandet då det skulle göra det på annat sätt än att göra det med vapen i handen…

Den 9 juni 2022 fyller Ålands självstyrelse 100 år. Men vad betyder det att Åland är självstyrt och hur kommer det sig att självstyrelsen uppkom?

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Det är parlamentet lagtinget som stiftar lagarna, och där sitter 30 ledamöter som väljs av ålänningarna vart fjärde år.

Lagtinget får till exempel stifta lagar om hälso- och sjukvård, miljö, undervisning, kultur- och fornminnesvård, näringslivets främjande, intern trafik, kommunförvaltning, polis, post samt radio och tv. Däremot har man ingen lagstiftningsbehörighet när det gäller utrikesförvaltningen, större delen av civil- och straffrätten, domstolarna, tullväsendet och statsbeskattningen. Där gäller Finlands lagar på samma sätt som i resten av landet. 

Åland har en egen regering, landskapsregeringen, och den tillsätts av lagtinget. Man har också en ledamot i Finlands riksdag. 

SÅ FÖDDES SJÄLVSTYRELSEN

Hur kommer det sig då att Åland blev självstyrt? Bakgrunden är att ålänningarna så länge man kan minnas har talat svenska och haft en kultur som liknat Sveriges. Åland tillhörde också Sverige fram till 1808–1809 års krig då Sverige tvingades avstå både Finland och Åland till Ryssland.

När det ryska tsardömet som en följd av det första världskriget föll i spillror utropades Finland till en självständig republik i december år 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse.

NATIONERNAS FÖRBUND AVGJORDE FRÅGAN

I april 1920 antog Finlands riksdag en självstyrelselag för Åland. Avsikten var att lagen skulle börja gälla den 7 maj 1920 men den accepterades inte av ålänningarna och blev hängande i luften. För att nå en lösning skickades ärendet vidare till nybildade Nationernas förbund (NF).

Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som man hade erbjudit Åland 1920. 

Självstyrelselagen från 1920 kompletterades med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt, och den 8 maj 1922 hölls det första valet till det åländska parlamentet landstinget.

Landstinget – som i dag heter lagtinget, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922. Den 9 juni firas numera som Ålands självstyrelsedag.

Tiden då arbetet gav trygghet är förbi…

Arbetsmarknaden i Sverige av idag präglas av ett race som utgår i att man ger anställning åt den som begär minst men presterar mest. Att arbete ger välfärd och socialt välstånd är något som kommer i andra hand då företagen idag mest ser till sin produktivitet med vinster som största och bästa uppgift.

Sverige av idag präglas i utanförskapet av om man har ett arbete eller inte. Arbetskraftsinvandringen är oreglerad i stor omfattning. Kommunerna som största exempel tar i princip in arbetskraft ifrån gatan till äldrevård och omsorg. Någon utbildning eller att dem man anställer ska kunna språket kräver man inte samtidigt som lönen är den lägsta möjliga av vad kollektivavtalet förskriver. Följden blir att arbetstidslagar och skyddslagar ställs på undantag samtidigt som okunniga okvalificerade chefer ser möjligheten att bryta mot förskrifter och annat då deras budget till verksamheten innehåller uppmaningen från både politik och tjänstemän att man måste spara. Arbetsinvandringen följs inte upp. Både fack och arbetsgivare sitter i slutna rum och kommer överens om hur det ska vara ovanför de anställdas huvuden. Sverige har tappat all kraft i att vara föregångslandet man var en gång i tiden. Idag är det den starke som tar det mesta av samhällskakan där den svage får ta smulorna som blir över.

Arbetsinvandringen är ett måste för Sverige. Utan invandringen stannar landet. Ser man samtidigt till hur trenden är ute på arbetsmarknaden av idag kan man se och höra att regeringen kan falla om man inte kommer överens om Anställningsskyddslagen. Allt i ljuset av att högern har sista ordet i riksdagen. Socialdemokraterna vill genomföra den politik de står för men som de inte kan göra då högern i kraft av ett utmärkande fascistiskt parti som är vågen på tungan. Regeringen med Socialdemokraterna är i mångt och mycket en svag regering. Man säger vad man ska göra men man säger inte att man inte kan göra. Ytterligheten finns att skåda där Stadsminister Lövdén sitter i en rävsax han inte kan komma ut ur. Försämringen i Las och i arbetslagstiftningen visar på vart Sverige allt mer är på väg till. Att då göra en markering om arbetskraftsinvandringen är en god tanke men som blir ett slag i luften då högern bestämmer vad som ska vara. Arbetarrörelsen idag är kraftlös både inne i arbetarpartiet och i de fackliga leden. Sverige domineras av högern med ett fascistiskt parti som i högerfilen dikterar åt vilket håll Sverige är på väg till idag.

Det fanns en tid då arbetsrörelsen slogs på barrikaderna för sin rätt att få mat på bordet och lön för mödan. Idag är det utanförskapet som dominerar samtidigt som den nya adeln tar mer och mer för sig där de rika blir allt rikare på de fattigas bekostnad.

Klarspråk om en utredning som blev en avyttringsprocess…

Strängnäs kommun är tydligt på väg med att avyttra och sälja delar av Bolaget SEVAB. Detta faktum har jag kritiserat i omgångar både i press och eget media. Min fasta övertygelse är att vi fortsättningsvis ska ha bolaget kvar då jag anser att SEVAB är en tillgång för Strängnäs kommun in i framtiden både då det gäller ekonomi och miljöaspekter. Därför kommer jag att kritisera vad som händer då vi socialdemokrater har sagt att vad detta handlar om skulle vara en utredning men som nu har blivit en avvittringsprocess med innehåll om försäljning av värmeverket.

Alltså. Vi socialdemokrater gick med på en utredning av värmerörelsen. Någon försäljning har vi aldrig diskuterat. Vad som idag är aktuellt är att utvecklingen av utredningen har gått in i en avvecklingsprocess. Allt helt emot om vad vi socialdemokrater sade då vi ansåg att en utredning som nyttigt och klok för att därmed bevisa att värmerörelsen är till nytta för kommunen. Både då det gäller miljö och kontrollerade kostnader för kommunenens innevånare in i framtiden.

SEVAB är ett bolag som generar kostnader och inkomster med ett ägardirektiv från skattekollektivet som bolaget ska hålla sig till. Med bolaget i kommunal ägo kan vi påverka och utveckla vad kommunen äger till nytta för medborgarna. SEVAB har som alla övriga bolag investeringskostnader som alltid finns och då främst när det gäller SEVAB och VA delen tillsammans med värmeverket. De som förespråkar en försäljning har som främsta argument att skuldsättningen är för hög. Argumentet för dem är att säljer vi värmeverket får vi loss kapital för att göra framtida investeringar i kommunen. Att man i ena änden säljer för att investera är ett märkligt resonemang samtidigt som man i den andre änden ökar skuldsättningen i de investeringar man säger sig måste göra för att verka inom omsorgen och skola och allt i övrigt som ingår i kommunal verksamhet. Att sälja delar av SEVAB ser jag som en beställning från Moderaterna för att på sikt sedan sälja hela bolaget. Ang. avyttring ser jag den moderata avknoppningen liknande agendor man har i kommuner som styrs av moderater ute i landet och som nu även ska drabba Strängnäs. Utredningen som tillsattes visar på att kommunen förlorar på en försäljning. Vi socialdemokrater ställde oss bakom en utredning för att mer få vetskap om de faktiska förhållanden som råder i SEVAB och då främst när det gäller värmerörelsen. Trots detta har en avvecklingsprocess drivits om försäljning till det privata näringslivet av värmeverket. Detta tillsammans med socialdemokratiska förtroendevalda som hand i hand gått med på vad Moderaterna främst har som mål. Nämligen att privatisera kommunala angelägenheter.

Den första delen av den utredning som kom, säger vad de faktiska förhållandena är och bär. Lönsamheten i SEVAB sjunker kraftigt vid en avyttring av värme, elnät och fiberverksamheten. Kassaflödet från de kvarvarande verksamheterna bedöms inte vara tillräckligt för att finansiera det relativt omfattande investeringsbehovet i SEVAB varför strukturen bör ses över. Utredningen bedömer att intresset för tillgångarna kommer vara stort oberoende av hur kommunen väljer att strukturera transaktionen. Ett relativt omfattande förberedande arbete kvarstår dock innan verksamheterna är redo för en försäljning. Kommunen är i behov av omfattande investeringar under de kommande åren. Samtidigt har kommunen en låneskuld per invånare som är högre än det nationella medianvärdet.

Så säger utredningen om en avyttring av värmerörelsen. Trotts klara besked har man gått vidare med höga kostnader avseende konsulter mm in i en försäljningsprocess. Allt visar på att vad som gäller är att sälja vilket är moderat ideologi. Frågan är vad som är det riktiga motivet. Vi socialdemokrater har ramlat in i en fälla. Nu gäller det att ta sig därifrån fortast möjligt för att inte helt tappa ansiktet inför våra väljare in i valet där vi kommer att få redovisa vem och vilka vi står för som politiker. Hur det kommer att ske återstår att se.

Läs mer om mitt författarskap här på hemsidan…

Helhetsbilder är alltid bra att se…

Det är viktigt att se helhetsbilden säger vårt avgående socialdemokratiska kommunalråd Monica Lindell i media som  idag lade ut den kritik som finns inom socialdemokratin i Strängnäs då det gäller försäljningen av vårt värmeverk. 

 Ser man till processen hur den varit och är så är fakta och helheten den att vi socialdemokrater gick med på att utreda frågan om värmerörelsen. Vad som har visat sig idag är att under tid som gått kan man läsa i protokoll  från kommunstyrelsen att idag är det ingen utredning det handlar om. Vad man säger och ger uttryck för är värmerörelsens av vekling. Detta är en stor skillnad i vad vi alla socialdemokrater gick med på då vi sade att en utredning kan tillsättas. Inte en avvecklingsprocess som det är vilket vi som kritiserar detta är mycket kritiska mot.

Vad detta ytterst handlar om är att jag vill påstå att kommunalrådet Lindell  medvetet har medverkat till att idag har vi en avveckling av värmeverket som snart står på bordet till beslut. Att inte agera i vad vi sagt om en utredning då hon läst protokollen och att det där står tydligt och klart att det är en avvecklings process som är på bordet visar att hon är överens med moderaterna om att en avvecklingsprocess är vad som ska genomföras. Hade hon agerat annorlunda i vad vi vi socialdemokrater har sagt om en utredning och inte en avveckling hade trovärdigheten i hennes argument med säkerhet varit annorlunda om protokollförd avvecklingsprocess.

 Argumentet i svaret här till tidningen tydlig. Det är inte heller självklart för kommunalrådet om en avveckling. I nästa mening utvecklar hon det hela med att vi har gigantiska investeringar framför oss i kommunen samtidigt som vi är väldigt skuldtyngda. Vad hon glömmer att säga är att vad man inom den sk koncern ledningen i kommunen där hon själv är med och påverkar och styr är att hon vill utveckla det nya man har på gång. Dvs ett Larslundaprojekt som  kommer att öka skuldtyngden än mer i kommunen. 

Underförstått samtidigt som det döljs fakta så ska det nya projektet fullbordas med att man säljer Värmeverket. Har man inga pengar så bygger man inte.  Kortsiktiga lösningar är vad som följer då man följer moderat ideologi. Vi ska inte sälja kommunala angelägenheter till privata fickor lika lite som vi socialdemokrater inte heller ska sälja vår ideologi vilket vi gör när det gäller värmeverket. Frågan är vad som ska investeras i nästa projekt . Är det Bostadsbolaget som då ska säljas? 

Jag följer den kompassriktning jag har som socialdemokrat om att offentlig verksamheter inte ska säljas ut. Fortsättning lär följa…

Dela: 

Uppmaning till den finska regeringen.

Ersätt de barn och ungdomar det finska samhället misshandlade och våldtog åren 1937–1983. 

Den finska regeringen har med ansvarig minister bockat och bugat för alla dem samhället under åren 1937–1983 vanvårdade och kränkte som barn i Finland. Söndagen den 20−11−2016 bad regeringen om ursäkt samtidigt som ministern uttryckte sig med ett ”förlåt” till ett hundratal nu vuxna individer som det finska samhället stal barndomen av. Allt med innehåll om misshandel, våldtäkter samt kränkningar av mänskliga rättigheter. Utredningen visade på att det finska samhället systematiskt förnedrande och kränkte barn och ungdomar som samhället skulle vårda. Själv försökte jag förstå i ett fullsatt Finlandiahus tillsmans med de vanvårdade hur ministern och regeringen i Finland valde att än en gång strö salt i såren på oss med att inte se vad de tillfogat sina barn då någon ersättning inte skulle vidimeras ursäkten. Hela tillställningen kändes åter förnedrande och kränkande.

Hela tillställningen i Finlandia huset 2016 i Helsingfors pågick i två timmar. Allt i förlåtelsens tecken på finska. Här visade den finska staten att man inte tagit utredningen till sig på allvar då man valde att utestänga även svenskspråkiga minoriteter som blev lika misshandlade som övriga finländska barn under den finska vanvårdseran. Man visade åter sitt rätta ansikte i att man inte heller brydde sig särskilt om att finska krigsbarn som deporterades till Sverige där de hamnade på svenska barnhem och blev kränkta lika som i Finland.

 Den svenska staten vidimerade sin ursäkt med en påse pengar. Den finska staten nöjde sig med ett hycklande förlåt. Någon ersättning för misshandel och allt man administrerade om brott mot barn och ungdomar anser sig inte sig den finska regeringen idag behöva ta till sig. Beteendet visade noll empati då det idag kan konstateras att någon ersättning för stulna barndomar och brott mot mänskliga rättigheter inte ska utgå. Värdet i att misshandla barn blev en uppvisning i att föreställningen om att ceremoniera våra barndomar mest var ett spel för galleriet som skulle sopas under mattan så fort som möjligt. Idag kan jag även konstateras att den finska regeringen inte heller svarar vara sig på brev eller annat då det gäller frågan om vad man sagt och vad har man beslutat sig för.

I Finland har man uppenbarligen bevisligen begått brott mot mänskliga rättigheter mer än i övriga länder som insett att man måste ersätta dem man även där stal barndomen av. I Finland pågick misshandel av finska barn systematisk och utstuderat under många år med den finska staten som administratör. Barnen man slog och misshandlade anser den finska regeringen idag inte har något värde. Finländarna är med detta förfarande bäst i världen på att hycklande bocka och buga samtidigt som de ber om en ursäkt som visar att den grymhet de utsatte sina barn tänker de inte ersätta. Alla länder ute i världen som utrett samma misshandel av barn som även pågick i Finland har ersatt dem de misshandlade. Så inte i Finland.

Den finska regeringen begär av oss att vi ska godta en ursäkt utan ekonomisk kompensation för den misshandel de praktiserade på oss samtidigt som man även stal våra barndomar. Beslutet bekräftar att den misshandel samhället i Finland systematiskt praktiserade på sina barn där de kränkte och misshandlade dem finns det inget värde för mer att man än en gång väljer att förnedra oss. Det finska samhället visar åter en empatilöshet som inte visats av andra länder som alla bett sina barn om ursäkt där en ekonomisk ersättning har vidimerat skulden. Än en gång väljer man i Finland att kränka oss. Idag är man bäst i klassen på att åter visa empatilöshet mot dem de en gång under barndomen misshandlade och tog värdigheten av både som individ och medborgare. Beslutet av politikerna visar idag att man i Finland inte tänker stå till svars för hur man bevisligen misshandlat sina barn.

Jag godtar inte deras förlåt. Jag godtar inte något som jag anser är ett hyckleri av våra stulna barndomar som visar på att i Finland kan man be om ursäkt då man misshandlar och sedan gå vidare utan att ersätta illdåd man själva administrerat.

Jag kräver med detta brev att man tar sitt ansvar och ersätter dem man stal barndomen av och att man med detta vidimerar ursäkten i att man har gjort fel och att man visar detta på ett sätt som fullgör trovärdigheten i att man menar vad man sagt och säger.

Krister Lumme                                                                                

Stenvägen 85 C

64731 Mariefred

Mobil tfn 072 211 67 73

Mail: krister.lumme@telia.com

Webb www.lumme.info

Socialdemokraterna har inte sagt att vi ska sälja värmeverket…

Läste idag i min lokala tidning på ledarplats att vi socialdemokrater säger att vi ska sälja värmeverket. En bra ledare som visar på hur skillnader finns i att hantera ideologiska frågor då det för oss socialdemokrater är att sitta tillsammans med Moderater och styra kommunen som vi gör både i Strängnäs och i Eskilstuna.

Tydlig kan konstateras hur vi i Strängnäs i skillnad mot Eskilstuna förehåller oss då det gäller ideologiskt ställningstagande. Inte märkligt alls är att man i Eskilstuna inom socialdemokraterna förespråkar att även styra hela landet tillsammans med moderater. Att vi därmed skulle sälja vår ideologi när högersossar tänker annorlunda än vad socialdemokrater ska stå för inför våra väljare är en fråga som mer måste börjas att diskutera inom majoritetstänkandet. Allt då det gäller högern främst som idag framstår att de hyllar fascister där de trängtar till att styra Sverige efter nästa val.

När det gäller värmeverket har vi Socialdemokrater i Strängnäs aldrig sagt att vi ska sälja ut värmerörelsen. Vad vi sagt är att vi har gått med på att undersöka vad som ligger i fatet då det gäller en ev. försäljning. Vad vi idag sett och hört är att processen fortskrider som om vi redan sagt ja till en försäljning. Om detta lär det bli strid. Om det sitter socialdemokrater i ledande ställning i Strängnäs och förespråkar en försäljning står detta i motsats till vad vår ideologiska ställningstagande ska vara och var vårt socialistiska tänkande ska finnas.

I majoritetsförklaringen står det tydligt och klart att vi ska : Använda våra skatteintäkter ansvarsfullt med god ekonomisk hushållning . Slå fast ett långsiktigt mål för kommunkoncernens finansiella styrka. Någon försäljning av skattefinansierad verksamhet finns inte i förklaringen. Vi socialdemokrater måste tolka vad vi skrivit efter vad vi ska stå för och inte tolka skrivningen som om det inte finns något att ta ställning till. Skrivningen är medvetet skriven i att man inte har tagit in ideologiska skrivna frågor som i förlängningen skulle kunna skapa motsättningar. Detta har fungerat väl under snart två mandatperioder vilket det även gjorde då det gäller den fyrklöver som vi socialdemokrater styrde kommunen tillsammans, även då i två mandatperioder.

Nu har vi kommit till vägens ände. Att sälja ut värmeverket är det samma som att sälja vårt ideologiska tänkande som står i motsats mot Moderaternas ideologi som även på senare tid har naggats i kanten med att bjuda in det fascistiska partiet Sverigedemokraterna för att få makten i Sverige och därmed fortsätta sälja ut skattefinansierad verksamhet tillsammans med skolor och vård.

Barndomens ärr går aldrig bort!

När man är pensionär har man tiden för sig. Inventerar i skrivelser och bibliotek om mig själv och den tid som varit.  Då mitt författarskap började i sen ålder blev det en hel del skriverier om min debut och det engagemang jag hittade in i för att berätta om ovärdigheten om hur samhället tog hand om sina barn inte allt för länge sedan. Här en artikel från Allers tidning 2006.