Krister Lumme – Sida 11 – Välkommen till Krister Lummes Hemsida.

Att värdera är att även vilja…

Åter har jag funderat ett varv till om politiken. Ett nytt val ligger för dörren. Frågan för mig är om jag fortsättningsvis ska lägga ned tid och energi på politik. Det finns en hel del frågor jag går och bär på. Har man funnits med vid det politiska bordet under snart trettio år tål det att fundera på om värdet finns kvar till det kollektiva engagemanget.

Värdet att bli en egen agitator samtidigt som jag skriver på en bok om mig själv och hur det kom sig att jag engagerade mig i det offentliga kanske blir en agenda som vid min ålder är lugnare. Om man är sig själv behöver man inte finna sig i att värdera allt på vågen innan man säger vad man tycker och tänker. Det skrivna ordets makt är värdet som ställer tungan på vågen. Det ultimata värdet är att skriva ned mina yttersta tankar och värderingar. Allt finns kvar till eftervärlden som författare då jag själv försvunnit från jorden yta. Större än så kan det inte bli då generationer efter mig kan läsa vad jag skrivit efter att jag vandrade omkring i världen en kort stund för att se mig omkring. Förhoppningsvis finns jordens yta kvar en tid till om den inte brinner upp då människan alltid har benägenheten att utrota sig själv då hon och han inte får som de vill.

När det gäller mitt politikiska värv som socialdemokrat borde vi socialdemokrater ordentligt tänka till inför nästa val om i vilken hage vi ska hamna eller välja att vara i då det då främst gäller den kommunala politiken. Valet är om jag ska finnas med offentligt eller om jag ska bli min egen agitator.

Själv är jag av den bestämda uppfattningen att vi socialdemokrater borde visa oss mer till vänster i stället för att mer och mer köra i den högra filen. Att vi socialdemokrater valde att göra upp med Moderaterna i Strängnäs där jag själv finns som folkvald var att bilda en stabil majoritet för att styra Strängnäs kommun vilket var av nöden tvungen efter valresultatet då Sverigedemokraterna ökade från ett mandat till sju. Hur det blev och vad vi har lyckats med får framtidens utvärdering göra längre fram. Själv kan jag konstatera att vi har lotsat kommunen framåt tillsammans med Moderaterna på ett klokt och förnuftigt sätt. Personkemi har varit modellen för att nå resultat. Att vi socialdemokrater inte fört vår egen politik mer synlig har visat sig är något som måste ses i motljuset av att vi har kompromissat och lyssnat på varandra från både socialdemokratisk och moderat håll. Kommunen Strängnäs har klarat av en tuff tid med pandemi tillsmans med en skör ekonomi. Detta med att allt idag är i balans med facit av att majoriteten med socialdemokrater och moderater därmed har hållit sig samman.

Nu går vi mot ett nytt val. Sverigedemokraterna har under den senaste mandatperioden erhållit alltmer fäste hos väljaren. Detta trots att de inte har någon politik som skulle ge väljaren bättre välfärd till de svaga grupperingarna som väljer att ge dem sin röst. En politisk majoritet av Sverigedemokraterna skulle bära till splittring och elände i fotspåren av den politik de företräder. Antisemiter och främlingsfientlighet är vad som präglar Sverigedemokraterna från hårfästet ända ned till fotsulan. Att väljaren väljer ett parti som i framtiden skulle köra landet till botten begriper de som stöder dem tydligt inte. Ser man till hur den socialdemokratiskt styrda regeringen under Lövdén manövrerat där de flesta förslag om välfärd sågas ned av högern och SD börjar jag undra hur ska allt sluta om högerextremismen får tillträde till regeringsmakten i Sverige efter nästa val både i kommuner och i riksdag.

När det gäller oss Socialdemokrater har vi mycket att tydligt göra. Att vi i kommuner runt om i landet idag sitter och styr tillsammans med högern gör ett synligt avtryck hos väljarsympatisörerna. Valanalysen till nästa val visar på att väljarna inte ger oss det förtroende vi behöver. Säkerligen är orsaken den att vi ute i kommunerna sitter och styr tillsammans med Moderater främst. Ofta och mycket får Moderaterna sympati de behöver medan vi Socialdemokrater tappar väljare därför att vi är osynliga i debatten om verklig välfärd. Väljaren söker sig därmed till Sverigedemokraterna då vi inte visar att vi är ett arbetareparti som står på de svagas sida mera tydligt än vad vi gör idag då vi inte heller når den majoritet vi behöver för att förverkliga vår politik. Valet måste bli att välja. Valet är att sitta i en majoritet och bedriva politik som är bekvämt och bra. Valet är att sätta sig i oppositionsrollen och därmed sitta obekvämt samtidigt som man inte behöver dagtinga med samvetet som man är tvingad till att göra idag borde vi socialdemokrater värdera och analysera mer än vad som är fallet idag. Politik är att vilja sade Palme. Frågan idag borde ställas om var viljan finns. Själv är jag i valet och kvalet om politikens värde idag. Var jag kommer att ställa mig tar jag ställning till inom tid som kommer. Finns en hel del att värdera om politikens värde inne i ålderns höst.

Fadersgestalter och övriga gestalter…

Ofta då man googlar och går ut på nätet så kan man se bilder av personer eller annat som fängslar eller visar på minnen som sammanför med vad man upplevt under livet. Vid min ålder där jag passerat 75 års strecket kan jag konstatera att livet här på jorden är en kort tid då man ser sig omkring. Vår livstid är en tid mot den tid som jorden enligt forskare och andra som vet mer än vad jag någonsin kommer att få veta. Vad jag vet är om den tid jag vandrat här och den tid som obönhörligt kommer att föra mig allt närmare graven.

Min barndom var inte den bästa. Allt har jag dokumenterat om en tid då jag levde i ensamhet kränkt och nedvärderad av vuxenvärlden där för att jag inte hade föräldrar som tog ansvar för mig. Skrivandet om min barndom blev ett sätt för mig att skriva av mig den frustration jag levt med under många år fram till min femtiårsdag. Vad som sedan hände var att jag fortsatte skriva. Livet efter barndomen blev ett liv ute på sjön där jag fortsatte att dokumentera en självbiografi som idag är ett resultat med fyra böcker skrivna. Avslutningsvis skriver jag på min femte roman om gossen Luma och hans liv där mycket kommer att handla om politik och medverkan i samhällsdebatten. Allt är sammantaget en historia av recensenter värt att läsa.

När det gäller sjömanslivet blev inträdet ut på sjön ett beslut som räddade mig från missbruk och elände då jag samtidigt blev fader och därmed beslöt mig för att jag skulle se till att mina barn inte hamnade på barnhem. Beslutet är något jag hållit där jag även vet mina brister som fader. Vad jag ändå idag kan se och även känna är en brist jag fick uppleva då jag själv inte hade en fadersgestalt att se upp till. Minns hur jag ofta såg fadersgestalter hos män som jag såg upp till och beundrade.

Idag när jag googlade kunde jag eftertänksamt se mig som sjuttonårig jungman ombord i passagerarfartyget ss Svea Jarl hur jag där ombord kom att se upp till skepparen och som jag även visste hade ett gott öga till mig som ung sjöman. Efter att seglat jungman ett par månader ombord blev jag mer och mer förtrogen med sjömanslivets graderingar att komma upp sig i hierarkin. Minns hur jag en dag tog mod till mig för att begära uppmönstring till Lättmatros. Efter att blivit avlöst vid rodret gick jag fram till skepparen med min begäran där han stod på bryggan.

Hörrudu Luma. Vänta ute på bryggvingen. Efter en stund kom han ut till mig med ett snöre i handen. Då så får vi se sade han. Slå ett halvslag och visa mig vad du kan. Ska du bli Lättmatros så är det upp till bevis.

Halvslaget som är knoparnas knop avgjorde att jag av bara farten slog en pålstek hur säkert som helst. Svaret blev att jag efter månadens utgång kunde titulera mig som Lättmatros. Allt kom jag ihåg då jag såg bilden på nätet av skepparen här på bilden vilken jag även till viss del såg som en fadersgestalt i avsaknaden av en närvarande.

Ombord i Svea Jarl lärde jag mig grunderna som 17 årig sjöman och vad som där fanns och vad man skulle visa respekt för. Många långa timmar stod jag vid rodret och styrde fartyget mellan kobbar och skär dag som natt. Vill noga påstå att jag var ganska så duktig på att vara rorgängare som det mera kallas då man står vid ett fartygets roder och ser till att fartyget håller den kurs fartygsbefälen angett. Längre fram i sjömanskarriären hade jag stor nytta av praktiken ombord i Svea Jarl. Ofta fick jag under min tid som sjöman erhålla hamnrodret vilket betydde att jag hade stort förtroende som sjöman att tillsammans med befälen styra in fartyget in till den hamn vi skulle förtöja vid.

Läs här ett utdrag ur romanen Tvivlaren om Thomas Luma ombord i ss Svea Jarl
Ladda ner

Socialdemokraterna måste välja vägen vänsterut.

När Socialdemokraterna väljer en ny partiledare bör personen i fråga inte komma ifrån leden där de framträdande personer som nu styr partiet finns. Socialdemokratin har under lång tid gått till höger. Detta tillsammans med regeringsinnehavet de har med mandat från Centerpartiet som visat på att ska socialdemokratin äga regeringsmakten idag så är det på deras villkor.

Vad som har hänt och fortfarande händer är att partiet tappar i trovärdighet. Dessutom har socialdemokratin en högermajoritet i riksdagen att brottas mot och som gör att regeringsmakten existerar i det tunnaste laget då en högermajoritet kan köra över allt vad socialdemokratin föreslår och vill göra då mandatet att få majoritet för sina förslag är ytterst minimal.

Socialdemokratin behöver idag en partiledare som inte har haft fingrarna i den berömda syltburken som idag har innehållet om sur högerpolitik. Vad partiet behöver är en person som har befunnit sig helt utanför den politik som idag står mer till höger än den aldrig tidigare gjort hos socialdemokratin. Ute i de socialdemokratiska leden finns det ofta och mycket kompetenta personer som kan politik och som väljer att gå vänsterut för att få rättning i de socialdemokratiska leden. Att välja en ny partiledare ifrån de etablerade politikerna är att välja samma inriktning som varit och som kommer att bli permanent om inte någon kommer in och säger stopp med hela handen.

Partiet av idag har tappat sin själ. Partiet av idag säljer ut sig själva. Allt syns tydligt i väljarleden där Socaldemokraterna tappar alltmer i stöd till förmån för Sverigedemokraterna tillsammans med övriga högerpartier som även de valt att sitta vid makten tillsamman med fascister och antisemiter. Främst i kommunpolitiken har Socaldemokraterna valt att sitta vid maktens stolar med högerpartier som med sina ideologiska fundament präglar politiken där avknoppning sker tillsammans med socialdemokrater som därmed väljer att dagtinga med sitt samvete. Mera rätt har Socialdemokraterna blivit ett parti som sitter i andra vagnen efter moderaterna där de inte har en aning om var resan kommer att sluta.

Socialdemokratin måste välja vägen tillbaka till sina rötter. Om inte detta händer kommer partiet att bli ett parti som aldrig mer kommer att dominera landets politik som de gjort sedan de bildades. Partiet behöver en partiledare som väljer att resan går vänsterut i politikens värld där de under resan minimerar högerpolitiken.

Löfven har hållit balansen på slak lina…

Stefan Löfven har aviserat sin avgång. En klok man med egenskaper hans politiska motståndare saknar. Bättre hade det varit om de fyras gäng med SD Åkesson, Ulf Kristersson, Nyamko Sabuni och Ebba Bush hade avgått.

Stefan Löfven ska ha en eloge för den stadsminister han varit med gott betyg rent allmänt för en tid som även varit parlamentariskt svårt att styra med alla kriser samtidigt som han balanserat på slak lina då det gäller att föra socialdemokratisk politik. Att vara landets stadsminister med innefattande av beslut för hela folket och därigenom få igenom socialdemokratisk politik av det enda mandat han har haft som övervikt från de senaste valen är ett konstycke utan motsvarighet i en tid med högervindar som blåser över hela världen. Sverige har även blivit en av länder där politiska partier hyllar högerextremism för att själva nå makten.

Stefan Löfven har efter det senaste valet haft en högermajoritet emot sig för att bedriva politik han vill göra som socialdemokrat men som inte går att göra då både gapighet och extrema högervindar blåser mot honom. Trotts detta har han stått stadigt där han fortfarande står. Förståeligt är att han efter tio år som stadsminister vill leva mer med sig själv än att ständigt stå med häcklande ordval och nedvärderande retorik mot sig. I valet om sin avgång värnar han om partiets framtid då han valt att avgå som både stadsminister och partiordförande för Socialdemokraterna på ett rätt och riktigt sätt som inger respekt. Han visar med hela handen med pondus att han avstår från den makt han har. I avgörandet bär han inte på en maktideologi som många ledare visar där de aldrig heller avgår före någon tvingar dem till att avgå.

Stefan Löfven har jag alltid gillat och gör det än mer då jag idag kan sammanfatta och summera vem han är som person och människa i det mediebrus han fått stå i och gjort med bravur. För tio år sedan var jag som lokalpolitiker ute på resa med den sk kallade arbetarbåten där vi gjorde avstamp till valet med Stefan som statsministerkandidat. Jag tog honom i hand efter talet han höll ombord och önskade honom lycka till. Efter resan och två val har han suttit som statsminister. Känns idag alldeles förträffligt att min önskan om lycka till blev en resa för Löfven som idag kan summeras med att resan bitvis varit skakig men som han har bemästrat på ett mästerligt sätt. Allt med innehåll om ledarskapet i partiet där på ett taktiskt sätt fört en politik som ytterst sänkte högeralliansen som sprack i bitar så blocktänkandet i svensk politik försvann till viss del i svensk politik.

Idag har blockpolitiken bytts ut till något ännu sämre där högerextremismen präglar högerpolitiken med nämnda politiker i de fyras gäng som borde avgå i stället för Stefan Löfvén. Ett friskt och öppet samhälle mår bättre av egenskaper han har än den gapighet och hårdhet nämnda högerpolitiker representerar.

Politik är att vilja. Inte att ta genvägar!

Nu har även kommunstyrelsen tagit beslut om att avveckla värmerörelsen. Vad som är kvar i beslutsvåndan är fullmäktige som ska avgöra detta den 30 augusti.

Vad som kan sägas om beslutagendan är att fort ska det gå. Någon större debatt från medborgarna har det inte varit i kanten av den Pandemi som pågått där beslutsgången har varit den att alla förtroendevalda inte har kunnat vara med och debattera sakfrågan.

En undran är hur beslutet ska tas? Kommer det att bli på samma sätt som det varit under pandemin månaderna? Kommer det att i detta så viktiga ärende eskalera i ett demokratiunderskott som bevisligen visar att frågan om försäljningen är bråttom värre. Läser man motivering av beslutet från majoriteten där Moderaterna och Socaldemokraterna har en liten majoritet att luta sig mot kan man i motiveringarna underförstått läsa att kommunens ekonomi är så illa att något måste göras. Om inte värmeverket säljs kommer nästa generation få det svårt och eländigt då ekonomin kommer att fallera säger man. Om inte tillskott kommer in i verksamheterna skola vård och omsorg då kommer allt att sluta med en förskräckelse. Vad som återstår är avknoppning av kommunen. Frågan borde ställas vad som skulle komma om inte man gått in för att sälja kommunens verksamheter som nu med värmeverket. Vad hade man gjort i annat fall? Vad är det som kommer nästa gång socialdemokratin sitter med i det moderat majoritetsstyret. Är nästa fas i avknoppningen att man säljer ut bostadsbolaget kan jag undra?

Politik är att vilja. Så sade Olof Palme. Hade han levt idag lär vokabulären varit en annan från honom än den är idag där socialdemokratin finns med och avknoppar kommunerna. Politik är att vilja driva politiken så den kommer alla till del. Idag väljer även socialdemokrater att mätta munnen för kapitalstarka bolag som köper upp verksamheterna för att därmed göra vinster på kommunmedborgarnas väl och ve.

Politik är inte att ta genvägar. Att sälja värmeverket är en genväg för socialdemokratin att inte våga säga emot för maktens vidkommande. Politik är inte att ta genvägar. Politik är att vilja. Beslutet om försäljning kommer att bli om detta verkställs att det är varmt och gott i början. Efter ett tag kommer kylan. Vad som även kommer är nästa års val. Hur Socialdemokraterna ska försvara försäljningen återstår att se. Att kortsiktigt sälja värmerörelsen kommer inte att ge några röster. Snarare kommer väljarskaran att krympa lika som den gör ute i landet idag då man inom socialdemokratin tar genvägar till maktens korridorer utan att kunna göra traditionsenlig socialdemokratisk politik. Allt gör att väljarna tappar förtroendet och som krasst visas i väljarbarometern där socialdemokratin tappar stöd.

Som sagt. Kommunfullmäktige ska nu ta beslut i frågan om avknoppning eller inte. Allt faller sig in på att någon tydlig markering i att man i sak ska få debattera emot förslaget. Allt borde mer få bli synligt då det finns många som är emot förslaget. Frågan är om det ännu en gång ska visa sig att för att få majoritet för att sälja värmeverket är att ja sägare har företräde om fullmäktige sammanträder utan egentlig debatt när beslutets ska tas.

Vem ”fan” ska man tro på…

Kraft är att utveckla borgerlig politik som ska styra Strängnäs. Så skriver en insändare skribent i Eskilstuna Kuriren/Strängnäs tidning. Ingrediensen i insändaren pekar även på att politikerna i Strängnäs mest käbblar och att allt måste tydliggöras med att tjänstemännen blir tydliga i förslagen de kommer till politikerna med. Förnyelse är vad som ska gälla. Att högern i sin ideologi är de mest konservativa med Moderaterna i högsätet är inte något som ska förtydligas då förnyelse ska genomsyra den kommunala förvaltningen när traditionell ideologi ingår i förnyelsen.

Insändaren säger en hel del om vad som tydligt ska gälla i kommunen Strängnäs men som göms i snö då den kommer upp vid tö. Privata intressen ska tydligt genom högerpolitiken ha företräde framför kommunal förvaltning. Strängnäs av idag är en av kommunerna i Sverige som har mest friskolor i kommunen. Fler lär det bli om Moderaterna får än mer fritt spelrum om att förverkliga sin ideologi om privat ägande främst. Frågan som kommer att ställas än mer i dagsljuset är då ny skola i Läggesta området ska byggas. Ska den vara under kommunal förvaltning eller ska en friskola till tillträda i Strängnäs? Tydligheten för borgerligheten är att en positiv utveckling av kommunen Strängnäs är en privatskola som därmed som alltid då det gäller privat verksamhet genererar vinster som skattebetalaren får betala.

Vad som än mer om någon vecka kommer fram i ljuset är om värmeverkets ska bli en vara, eller inte vara kvar under kommunal förvaltning. Förslaget är att sälja värmeverket för över en miljard kronor. 20% blir kvar i kommunal ägo, säger förslaget till beslut som ligger. Detta tydligt för att blidka motståndarna till en försäljning. Över en halv miljard ska betalas i skulder värmeverket har att betala av på. Miljonerna som blir kvar ska investeras. Vad som ska investeras har man inte klart för sig ännu. Det ska politiken bestämma. Vad tjänstemännen säger om förnyelse om så sker återstår att se. Mycket vill ha mer. Moderat politik utgår i att sälja både statliga och kommunala verksamheter. Vad kommer här näst kan man undra.

Återstår att se vad valet av kommunens innevånare blir om ett år. Kommer Moderaterna att välja Sverigedemokraterna som koalitionsbröder som Strängnäs sonen Moderaten Kristersson är förespråkare för. Var vi Socialdemokrater kommer att finnas i den ideologiska bänken kommer med all säkerhet att visas bäst och mest om värmeverket säljs till privata intressen. Socialdemokraterna har ingått i den moderat myllan två mandatperioder i Strängnäs. Bra resultat har politiken generat då ideologiska frågor inte har ramlat in i beslutsagendan. Frågan lär bli av stor betydelse om vad som händer inom den majoritet som idag består av socialdemokrater och moderater om värmeverket avknoppas. Förnyelse eller inte. Mera rätt. Vem ”fan” ska man tro på…

Om ideologisk skillnad…

Sociala medier och vad som finns däri gör att jag som bloggare och i övrigt på min hemsida ger uttryck för min uppfattning om livet och den erfarenhet jag uppnått vid 75 års ålder. Som författare har jag skrivit fyra böcker vilket jag idag ser som en upprättelse mot de orättvisor som drabbade mig som barn och som jag under min livstid släpat på. En del kallar mig för att vara bitter. Vad jag själv känner borde vara främst i vetskapen om att jag känner mig bäst själv. Någon bitter person är jag i sanning inte. Däremot delger jag min omgivning vad jag tänker och hur jag anser det borde vara vilket lättar på bördan om orättvisan.

Ofta då det gäller mitt skrivande får jag brev och annat om att jag borde dra något gammat över mig och lägga av med att delge mina åsikter. Mentaliteten hos dem som speglar egen förträfflighet visar med hela handen att de är egotrippade individer. Då man synar deras kragar är de ofta välbeställda individer och lever i all väl förmåga. Ändå är de inte nöjda med livet. Personer som meddelar sin avoghet vet alltid bäst och mest. Högaktningsfullt vill jag högt och värdigt utropa till dem att jag fullkomligt skiter i vad de tycker om de inte kan delge sina synpunkter utan att nedvärdera dem de vill delge sina åsikter som enligt dem själva är det enda rätta.

Här om dagen damp det ned ett mejl tillsammans med en hel del synpunkter av en man som hade seglat ute på de sju haven.

Brevet började med citat:

”Hoppas på ett givande meningsutbyte mellan ett par gamla sjömän. Visserligen har jag mer än dubbel så lång sjötid främst som befälhavare, vilket inte nödvändigtvis måste påverka ”debattklimatet”. Uppenbart är våra politiska ståndpunkter närmaste diametrala, beroende på olika bakgrunder, vilket är den ursprungliga förutsättningen och nödvändigheten för en demokratisk politik; vilken i dagsläget är obefintlig. Bifogade dokument kan förhoppningsvis ge en förklaring varför åsikter går isär.”

När jag läste dokumenten såg jag likheter om vad jag själv dagligen argumentera och visar orättfärdighet i. Ganska omgående kunde jag konstatera att han var en beundrare av partiet jag och många med mig kallar för det svenska fascistisk partiet Sverigedemokraterna. Nära kom jag att tänka på Utöja i Norge och terroristen Breiviks manifest med hans argumenterade om höger fascismens förträfflighet.

Omgående svarade jag mannen med att citat:

”Svarar dig kort. Tänker inte gå i polemik ang. vad jag läst i bifogade filer. Vi har en fundamentalt olik uppfattning om samhällets ideologiska frågor. Läs här Rasismen präglar högerpolitiken i Sverige. – Välkommen till Krister Lummes Hemsida. och mer på min hemsida samt i min blogg så ser du skillnader.”

Svaret om min okunnighet kom omgående:

”Hade inte väntat annat svar , men det bekräftade min övertygelse om din politiska okunnighet och socialgrupp. Det är ditt parti som gjort Sverige till en Anarki.”

Alltså är vi socialdemokrater anarkister. Så argumenterade en man som började sitt brev med att han minsann hade seglat dubbelt så länge som jag själv gjorde då jag var sjöman . Han meddelade därmed att han var en kapten av rang. Som kapten med bestämmande rätt och jag vet bäst mentalitet delgav han mig att då jag inte uppnådde kaptens status var jag en av de mindre vetande. Kunde framför mig se då jag läste presentationen av kapens seglandet då jag seglade i ett fartyg där jag kom i polemik med en skeppare jag inte hade något till övers för.

Minns då jag stod vid rodret hur kaptenen ombord kom upp på bryggan med ny putsade stövlar med skaft som nådde upp till knähöjd lika som Hitlers ss generaler på sin tid klädde upp sig då de visade upp den status de ägde i att se ned på människor som de sedan gav sig i vinn om att utrota. Vid denna tid läste jag i min hytt på frivakterna lådvis med skrifter om fascister och den ideologi de bar med sig. Jag kommer aldrig att få tunghäfta om varför jag kommer att fortsätta säga och delge min omvärld om rätten till allas lika värde.

Mera om min syn på rättvisa finns i dessa böcker…

Rasismen präglar högerpolitiken i Sverige.

Sverige utmärker sig alltmer för att vara ett främlingsfientligt land. Mer och mer utmärkande blir det år för år. Mest utmärkande är det att idag finns det ett främlingsfientligt fascistiskt parti inne i Sveriges riksdag. Sverigedemokraterna legitimerar främlingskapet tillsammans med högerpartierna som söker profilering hos främlingshatet för att därmed nå makten i Sverige. Idag är det representativt att visa negativiteter som invandringen medför och som vi själva medverkat till då vi inte tagit hand om dem som kommer hit. Ofta och mycket pekas på det på straff och poliser i varje hörn av våra gator i stället för att ta reda på orsak och verkan om varför brottsligheten och kriminaliteten ökar i landet. Lättaste vägen för att profilera sig själva är att peka ut någon annan som orsak där invandraren får stå i falluckan samtidigt som främlingsfientligheten anses av den moderate statsministerkandidaten Kristersson vara tärande för landet.

Vad som visas idag har visats tidigare. För inte så länge sedan lyfte man språket till den nivå som fortsättningsvis idag präglar landet allt mer. Följande dialog visade på hur man hos Moderaterna uttalade sig vad som idag anses varar vedertaget hos 23% av det svenska folket som idag ser fascister som det enda rätta för landet att få vad man inte anser sig få därför att landet översvämmas av invandrare.

”Muslimer är duktiga på att föda många barn och på att utnyttja systemet”. ”Vi får hit drägg. De ska hem, de ska inte va här”. ”De får lyxbarnvagnar av samhället. Muslimer är duktiga på att föda många barn och på att utnyttja systemet…

Så uttalade sig en M-politiker om invandring för inte allt för läng sedan. Detta innan Sverigedemokraterna kom ut på den politiska arenan där de sedan tog upp allt som delar av det svenska folket burit på under lång tid. Idag har retoriken kommit upp i dagsljuset tillsammans med den sk vanliga arbetaren som ser sverigedemokraterna som räddare från invandraren som enligt dem tar allt vad de inte får, från dem. Allt måste bli mer tydligt för i att de vill ha mer för att de ska bli nöjda och att invandraren ska kastats ut då de tar för mycket plats samtidigt som de även är tärande. Att de själva lever i all väl förmåga intresserar dem inte då allt vad de har är för dem självklart och mer där till.

Själv har jag bott i Sverige sedan sextiotalet. Min erfarenhet visar på att Sverige idag har blivit en tillväxt för egoister som anser sig vara de som står i första ledet då de vill ha men sist in ledet då det gäller att ge. Några dagar efter att jag landade i den svenska myllan i början på sextiotalet fick jag erfara att jag var en finnjävel. Tydligt markerade man redan då att svenskarna är mer betydelsefulla än de som kommer hit för att bygga den svenska välfärden. Jag är en av dem vilket jag gjort i över femtio år. Att jag skulle vara tärande för landet är en skymf jag får bära med mig till graven om inte annat händer som rättfärdigar mitt anseende och att de som invandrat till Sverige får den renommé de borde få men som de inte får då även det politiska högerskrået säger att de är tärande.

Erfarenheten om arbetets betydelse bär jag med stolthet inom mig med det svenska medborgarskapet som idag skvalpar i bägaren med smolket spillande då jag hör och ser vad som händer i Sverige av idag. Allt tillsammans med politiska förtecken från en höger med moderata influenser och kristdemokratiska böner i altarringen. Med en falsk gloria över huvudet ber de till guden om att han ska hjälpa dem till makten med att visa än mer främlingskap tillsammans med fascisterna inom det Sverigedemokratiska partiet. Deras tal om demokrati är lika förfalskat som alla individer fick erfara då fascismen krossade demokratin med en retorik som förde med sig lögnens budskap för sjuttiosex år sedan där alla kunde se facit om och hur fascismen skövlade Europa.

En notis som kunde ha blivit en dödsruna…

Här en händelse om vad som inträffade för sjuttioett år sedan. Vid fyra års ålder kunde mitt liv tagit slut. Notisen här från Ålandstidningen är något felaktig då den säger att jag hade sällskap med andra barn. Detta stämmer inte då jag knallade ned till hamnen helt ensam.

Jag såg båtarna från backen på Skillnadsgatan där vi bodde om och hur de ångade förbi framför mina ögon. Vid fyra års ålder tog nyfikenheten över så jag knallade ned till hamnen. Då min moder hade annat för sig glömde hon bort mig . När jag på mina fyraåriga ben kom till hamnen klättrade jag ned i en av båtarna som låg där. Jag lekte med en åra som jag sköt ut båten med från bryggan. Där blev jag hängande mellan bryggan och båten så jag till slut hamnade i vattnet. Uppdragen från sjön blev jag av en lots som fick tag i mig i vattnet med en båtshake så jag flög upp på bryggan där jag sedan efter att kämpat i vattnet låg på bryggan och kippade efter luft som en fångad fisk.

Jag minns hur jag hade kämpat för livet att inte sjunka till botten tillsammans med en vattenfylld overall som hela tiden drog mig allt mer ned under ytan. När lotsen sedan levererade mig till hemmet på Skilnadsgatan mötte vi min moder rufsig i håret där hon stod i en morgonrock frågande, undrande var jag hade varit. Blöt och nedkyld i overallen som det droppade vatten från såg jag hur en man stod bakom ett draperi i sovrummet med en pipa i handen där han sedan rymde ut på gården från fönstret för att inte hamna i skottgluggen då lotsen ifrågasatte moderns sätt att ta hand om sitt barn. Hon hade valt att idkat kärlek med mannen som tydligt hade varit så intensiv att hon glömde bort att jag fanns utanför sovrummets väggar.

Läs boken Guds Lilla Barnaskara. Där finns en hel att läsa om händelsen samt även avskedet från hemmet på Skillnadsgatan där min moder lämnade mig vid fem års ålder så jag sedan hamnade på barnhemmet tillsamman med Guds Lilla Barnaskara. Boken finns idag att läsa på Adlibris och Bokus som e:bok.

Sjuttiofem år blir jag om några dagar. Mitt liv kunde ha slutat efter artikeln i media här. Nu blev det en mindre notis om händelsen. Hade inte lotsen varit där och underhållit sin båt i hamnen hade en dödsannons i Ålandstidningen lämnat ett meddelande tillsammans med säkerligen en större artikel om att en fyraåring hade drunknat i hamnen…

Barnhandel mer raffinerad idag än igår…

Det är rent bedrövligt att det åter uppdagas om och hur man tar hand om barn som är i behov av stöd från vuxenvärlden då föräldraskapet sviker. Själv växte jag upp som barn på ett så kallat barnhem under mina viktigaste år som utvecklande invid i barnaåren. Mitt straff blev att när jag inte ägde föräldraskapets trygghet erbjöd samhället ett ställe som utvecklades till en anstalt där jag blev förnedrad och kränkt under hela min uppväxt.

Erfarenheten och kunskapen om hur det är att växa upp i ett barnhelvete gjorde att jag engagerade mig för att på bevisa orättvisan och därmed även få till stånd förändring samtidigt som jag även engagerade mig i att på bevisa samhällets svek där de satte i system att gömma undan barn som ingen ville ha eller ha att göra med. Med beslutsamhet och mycket arbete fick vi upp den ska vanvården till regeringen som tillsatte en utredning. Allt resulterade i en upprättelse som även den blev en skam likvärdigt vad som händer idag då man ser hur barn återigen blir kränkta och nedvärderade på de sk HVB hemmen som idag är en modernare variant av samma vård som jag själv en gång blev utsatt för.

Media har på senaste tid granskat och rapporterat om hur flera HVB-hem runtom i landet visat på brister i den sk vård de ska bedriva enligt Socialstyrelsens riktlinjer och mallar. Trots att staten genom Vanvårdsutredningen kartlagt historiska missförhållanden och myndigheters regelbundna tillsyn så är det fortfarande möjligt att bedriva undermålig vård av samhällets mest utsatta barn och ungdomar. Flertalet HVB hem har som uttryckligt syfte att bidra med behandling till barn och ungdomar. Vården ges i stor utsträckning med en svåröverblickbar marknad där omkring 80 procent av hemmen ägs av privata bolag. Vårdens effekter och innehåll kan summeras i att på denna marknad är höga vinster som tydligt är drivkraften där vården kommer på undantag som sedan kommunerna runt om i landet får betala.

Inspektionen för vård och omsorg har ofta och mycket kritiserat boendet på HVB hemmen. Bland annat har man inte vidtagit de åtgärder som krävs för att säkra kvaliteten i verksamheten och för att ha använt otillåtna tvångsåtgärder som fasthållning och nedläggningar av barnen. Allt känner jag igen där jag kan känna min barndom hur den åter uppenbarar sig då jag läser i media om vad som händer åter igen i ett samhälle där utanförskapet permanentas. Inte enbart på HVB hemmen. Ser man till hur vården av de gamla är det en upphandling om priset i att göra vinster i vården som ges företräde och som är en av orsakerna till att den vård som bedrivs mäts i kvalité om att vinsterna först. Sedan får vad man kallar för vård komma i andra hand.

Jag växte upp barnhem. Jag vet och har i märg ryggen vad jag själv har upplevt om hur samhället tillät att man kan tjäna pengar på mig barn. Mera rätt är den vård som bedrivs idag en handel av barn som förskräcker.