Världens barn har med stora rubriker i media visat på att barn i världen behöver hjälp och stöd. Alla uppmanas därmed att skänka en slant till världens barn som ofta och mycket far väldigt illa mot vad svenska barn behöver stå ut med.Vad som däremot borde uppmärksammas mer i det numera avvecklande välfärdslandet Sverige är att allt är inte heller här är så ljust och fint som den välborna samhällsklassen ofta och mycket anser. Särskilt idag med den politiska brunhöger som styr landet ska de som uppbär stöd och hjälp erhålla än mer mindre. I min egen närhet vräker man barn som därmed hamnar i utanförskap. Detta tillsammans med politiker som idag säger att de ska med all kraft få slut på kriminalitet och elände.
Vad är det då som händer synligt och mer och mer för varje dag som går i utanförskapets spår. Tydligast kan man se hur man väljer att vräka barnfamiljer från hus och hem alltmer trots den barnkonvention Sverige har antagit som lag. Detta med mål och riktlinjer varje år som säger att barnfamiljer inte ska vräkas från hus och hem. Innehållet i vräkningarna är en hushållsekonomisk kris där kostnaderna för boendet har ökat. Inkomsterna har inte ökat i samma takt. Allt slår mest för de som inte har någon buffert. Till allt detta har vi en bostadsmarknad som fullständigt kraschat samtidigt som bostadsministern har gjort sig helt osynlig i Tidölampans sken.
Vad gör Tidöregeringen åt detta? Svaret är att bostadspolitiken havererat samtidigt som skatter på allt som är nödvändigt för individen att leva ett drägligt liv har höjts. Bidrag och allt som tillhör vad fattiga hushåll behöver man så man klarar sig på vad samhället erbjuder har tagits bort helt eller delvis. Därmed får fattiga barnfamiljer det svårt att betala för hyra och mat. I samklang med detta har över 250 00 pensionärer samtidigt erhållit sänkt pension? Vad som sker är att regeringen sitter och rullar tummarna. Allt för dem som ständigt får ökad klirr i kassan med tillhörande sänkta skatter så de kan sko sig än mer på samhällets tillgångar. Inte konstigt att kylan tränger sig på i utanförskapets Sverige samtidigt som kriminalitetet och vad som där tillhör ökar i landet.
Kommunalrådet Jari Puustinen (M) får kritik från socialsekreterare i Eskilstuna.
Foto: Anders Nilsson
Eskilstuna vräker visst barnfamiljer!
Jari Puustinen (M), ordförande i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, har sagt att vi inte vräker barnfamiljer i Eskilstuna. Vi har en fråga till dig, Jari: Varför ökar då orosanmälningarna från medarbetarna i din förvaltning gällande bostadslösa barnfamiljer?
16 december började de skärpta reglerna gälla för ekonomiskt bistånd i Eskilstuna. I praktiken infördes de dock redan för en tid sedan. Stadsjuristerna menar att förändringarna riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel samt att det kan finnas avslagsgrunder utan stöd i socialtjänstlagen.
Motiveringen till de skärpta reglerna var just att höja rättssäkerheten, men det verkar inte bättre än att ni misslyckats redan på första punkten. Ytterligare en motivering till de nya reglerna är att de ska spegla samhällsutvecklingen. Det har ni sannerligen lyckats med. Just nu skapar vi ett samhälle där välfärden raseras. Där människor utan försörjning får lov att förlita sig på allmosor.
Sedan ekonomiskt bistånd har börjat bedömas utifrån de nya reglerna har vi på socialförvaltningens mottagningsenhet tagit emot allt fler orosanmälningar om barn som riskerar att bli, eller redan är, bostadslösa. När avslag ges på ansökan om boendekostnad, anses barnperspektivet vara beaktat genom att skicka iväg en orosanmälan.
Vi träffar föräldrar som gör allt de kan för att ordna tak över huvudet till sina barn. Men de nya reglerna säger att de inte gör tillräckligt. Vad som anses tillräckligt är emellertid väldigt vagt. Att få en ny lägenhet inom fyra månader är för de allra flesta helt omöjligt. Ändå anses det vara ett rimligt krav att ställa på en barnfamilj som redan lever i utsatthet.
Enligt riktlinjerna ska handläggarna tala med barnet för att bedöma vilket bistånd familjen behöver. Vi tror att varje barn skulle säga att de har behov av ett tryggt boende och föräldrar som inte måste spendera all sin energi på att oroa sig ifall deras barn kommer ha någonstans att sova. Det ökade antalet orosanmälningar visar inte att fler föräldrar plötsligt brister i sin omsorg. Utan enbart att nya regler för ekonomiskt bistånd försvårar för föräldrar att skapa trygga hemförhållanden för sina barn.
En faktaruta till dig, Jari Puustinen: Under första halvåret 2019 genomfördes i Eskilstuna tio vräkningar, där 15 barn var inblandade. Det sätter Eskilstuna på andra plats bland Sveriges kommuner gällande barnvräkningar.
Ida Vesterberg
Gunnel Eriksson
Martina Eriksson
Eda Cetin
Katarina Bihagen
Heléne Lillieborg
Daisy Holmström
Meis Yakoub
Maria Lundström
Socialsekreterare i Eskilstuna kommun
Kommentarer