Som politiker får man alltid en smäll då man sticker ut hakan. Kritik ska man ha och få då detta är befogad. Att få slag under bältet är däremot fegt och kränkande. Vad som ändå är mest ifrågasättande är då individer som själva är förtroendevalda väljer att lägga ut nedsättande prologer om andra förtroendevalda. Allt är rent respektlöst i hela sin förlängning. Denna form av retorik är något jag själv har som mantra att inte verka i om jag inte kan ge sanningen ett ansikte som stämmer överens med verkligheten. Lögner med inbakat missnöje försöker jag hålla mig ifrån så gott det går då detta inte inger inte något förtroende överhuvudtaget vilket jag hållit mig till under de fyrtio år jag varit förtroendevald både inom fack och politik.
Personer som själva väljer att trampa i grumligt vatten som förtroendevalda företrädare inger ingen respekt. Politiker som hoppar från tuva till tuva i politiken samtidigt som de för en skamlig retorik riktat mot andra förtroendevalda visar det egna missnöjet som mantra. Fick ett brev ang. mitt skrivande förmodligen för min politiska hemvist och hur jag är som författare. Enligt egen retorik är personen som nagelfarit mig mer kunnig än andra samtidigt som han även ser ned på mig som författare. Säkerligen har jag inte heller skrivit de böckerna jag givit ut om han själv får vara smakdomare. Förmodligen är det någon annan som skrivit mina romaner därför att grammatiken inte är den predikotext han själv efterlyser.
Här en recension om mig som författare av någon som ser sig själv som en retorikens mästare. Att jag av recensenter även jämförts med Harry Martinson är inget denne man erkänner eller heller ger betyg för. Är det avundsjukan att inte räcka till själv kan jag undra?
Krister Lumme kallar sig ”författare” säger han . Dock använder han ett språk som är en parodi på svenska och delvis obegripligt. Vänligen se till att han får hjälp med granskning av sina texter innan de publiceras. Han gör sig själv till åtlöje…
Så skriver en man som inte gillar mitt skrivande. Som korrekturläsare lyser det genom raderna här om att jag tydligt inte räcker till den nivå han själv vill finnas på men som han aldrig någonsin heller kommer att nå om han inte visar respekt mot andra med den nedlåtande ton han visar. Som politiker har jag en egen åsikt som alla andra. Det fria ordet gäller lika som för alla i den demokrati vi verkar i. Att lägga munkavle på mig har många försökt göra. Det kommer ingen heller att lyckas med nu heller.
När man sticker ut hakan får man räkna med en smäll. En rak höger är att föredra mot ett slag under bältet. Som politiker och engagerad person föredrar jag att även öppet säga vad jag tycker. Jag kommer aldrig heller att låta mig tystas om jag har något jag vill säga. Vad som är fel och vad som är rätt bör sakligt argumenteras. Om jag är putt eller förbannad kan vara det samma.
Vad jag mest tycker är trist är då saklighet svänger mot osaklighet. Någon sjöng om avundsjuka. Kungar skall inte heller kritiseras. Håller man inte med skall vederbörande klä skott. Detta faktum kan inte nog sägas i vad som sker i vårt samhälle då det gäller politikerföraktet. Det är alltid lättast att kritisera. Politikerförakt speglar en självbild i jag form där det egna misslyckandet skall hävdas. Jag har själv fått brev som menar att jag borde flytta till ett annat land. En del frågar. Vad skall du klaga på idag då…
Därmed är även respekten för engagemanget kastad. Lättast är det som jag skrev att kritisera, än att själv engagera sig. Vad som är viktigt är att kritisera personer i sak. Där i ligger respekten. Många föredrar att kritisera enbart person. Det man inte vill veta, läser man inte heller samtidigt som man inte heller tar till sig. Det var ju synd. På mig verkar det som om han är ordentligt putt? Rebell har jag själv alltid varit.
Socialdemokratin är inte heller perfekt. Varför jag är engagerad är inte för att sitta och säga ja och amen till allt som serveras ifrån partiet. Ordentligt förbannad har jag öppet deklarerat att partiledaren bör avgå redan för något år sedan. Rosornas krig har även rasat i Strängnäs. Därmed är inte sagt att vi eller jag är bäst. Engagemanget är starkt. Lyssnar gör jag i många sammanhang. När jag lyssnat drar jag egna slut satser som jag öppet deklarerar. Mera menade jag. Socialdemokratin har varit ute i många stormar. Dock inte med missnöjet som grund. Vilket jag hävdar är lågt. Lågt är även att kritisera person med osaklighetens mantra planterad i missnöjet. Däri ligger ingen respekt.
Kommentarer