Spaltmeter har jag den senaste tiden skrivit om hur samhället i Sverige idag dras isär. Fattigdomen ökar bland barn och pensionärer tillsammans med de arbetslösa som inte räcker till enligt den mall vi själva skapat för att tjäna pengar till daglig försörjning. Etablissemanget som ska vara garanten till att detta inte får fortsätta träter och kivas om vem som är bäst på att lova. Det senaste året har detta blivit mer tydligare än någonsin. Upprinnelsen till vad som är i Sverige idag är resultatet av högeralliansen som styrde Sverige under åtta år där de drog undan mattan för de som behöver medan de berikade sig själva.
Lika mycket som jag skrivit om vad som händer idag skrev jag om då alliansen tog makten i Sverige. Då eskalerade redan efter några månader systemskiftet med att man sänkte skatter och gav sig in på att privatisera samhällets tillgångar där vinster sedan hamnade i direktörer och individers fickor som endast såg till nyttan att tjäna så mycket pengar som möjligt med resultat av att både skatter och samhällets tillgångar försvann ut från landet i skatteparadis.
Därmed behövde man inte betala skatter på de vinster man tog ifrån samhället både då det gäller barnfamiljer och pensionärer. Fattigbarn började utvecklas ute i kommunerna. Pensionsbolagen dränerade pensionerna med att ta avgifter ur fattiga pensionärers pensionsfonder som sedan urholkade hela pensionssystemet viket utvecklade de fattigpensionärer som idag inte har råd att på många håll inte heller äta sig mätta. De borgerliga partierna stod och klappade i händerna samtidigt som etablissemanget tillsammans med de själva berikade sig mer än någonsin. Allt hände samtidigt som mitt parti socialdemokraterna hävdade systemskiftets verklighet utan att kunna göra något mot den borgerliga majoritet som det svenska folket ville ha och som de sedan fick.
Idag fortsätter systemskifte. Idag med en socialdemokratisk minoritetsregering som inte kan göra mer än att skramla med orden samtidigt som den borgerliga majoriteten i riksdagen när som helst kan sparka ut dem från regeringsmakten. Systemskifte fortsätter. Idag med skattesänkningar som dränerar välfärden så vi får se tolvåringar på gator och torg som bedriver knarkhandel där följden blir att våldet eskalerar ute på våra gator.
Politiken i Sverige idag är den att politikerna själva dränerar och formaliserar vad som händer. Missnöjda väljare tror sig få det bättre om de väljer Sverigedemokraterna som är det mest högerinriktade främlingsparti det svenska samhället någonsin har skådat. När utanförskapet och neddragningar i det offentliga sker och som ska vara till för att ordning och reda ska finnas i landet ökar brottsligheten tillsammans med utanförskapet och ensamheten. Politiker som ute i kommunerna inte ser detta göder och föder utanförskapet samtidigt som de säger att resurser inte finns.
Ett löjes skimmer börjat att lägga sig ute i landet. Kommunpolitikerna enda val att komma till konsensus säger att vi måste spara. Att spara på fattigdom och även förbjuda det samma är som att skjuta sig i foten. En tolvåring som hamnar ute på gatan kommer att i slutänden kosta samhället otroliga summor samtidigt som fängelserna kommer att bli överfulla då samma tolvåring når fängelseåldern.
Sverige av idag består av naiva politiker som mest anser sig vara bättre än övriga politiker därför att man tycker olika. Att samla sig och göra något gemensamt verkar var samma lekstuga som barn i sandlådan där de kivas och slåss om en spade därför för att färgen på spadarna är olika trots att tillgången på spadar finns hur många som helst så det räcker åt alla i en låda.
Ledare artikeln här under min text visar på hur det ser ut i landet då man ökar ensamheten och utanförskapet utan att ens bry sig eller heller lyssna. Man lever inne ett gammalt tänk om att alla ska ta hand om sig själva. Kan man inte detta då är det ensamheten som erbjuds samtidigt som politikerna själva sitter och smörjer kråset som de idag gör vid överfulla julbord medan trettiotusen hemlösa ute i landet får sitta utanför deras fönster och se på. Hundra femtiotusen fattiga barn blir utan julklappar. Vart tog världens barn vägen? Inga galor hålls mer än att Bingolotto erbjuder miljoner framför dignade bord. Samtidigt sitter utanförskapet barn och planerar hämnd mot samhället och de politiker som har ansvaret.
Sverige har blivit kallt. Än mer kallare lär det bli om man fortsätter spara på människor som behöver stöd och hjälp. Detta utan allmosor. Vad människan idag behöver är tillit och värme som visas dem så de kan se att de tillhör samhället. Inte som idag att de får se på då etablissemanget tar mer och mer av dem vilket mer och mer blir tydligt i Sverige då den välfärdspolitik som borde finnas först på dagordningen idag står längst ned samtidigt som man ser till själva och att de som har får ännu mer.
God Jul I utanförskapets Sverige
Kommentarer