Idag har man börjat att grunna mer än vanligt på vart världen är på väg. Vad som händer i Ryssland och då främst i Ukraina är oroväckande på alla sätt. När man vet om att kärnvapnen som finns kan spränga och förinta hela vår levnad här på planeten då undrar man vad det är för sort av människor som medvetet kan förinta hela jordens befolkning. Ser man till hur man förklarar varför man övar och drar ihop militär makt mot varandra då det gäller öst och väst kan man konstatera att vad som gäller för dessa makthavare är samma fenomen som drabbar de som vi allmänt kallar för dårar. Dem spärrar man in därför att de är en fara för allmänheten. Hur man ska spärra in idioter som renodlar sin intressen med ett förklara att man övar för ett kärnvapenkrig är en fråga man får svar på då de har utvecklat sin tes om jag vet bäst ideologin när allt har hänt. Idioter och dårar begriper inte vad de ställer till med om man tror sig att öva och få färdigheten i att vinna ett kärnvapenkrig. Herregud sa han som inte tror på gud eller någon annan. En som tydligt visar sig vara den sanna guden är vad den maktgalne moderne Tsaren Vladimir Putin visar sig kunna göra.
Som pensionär jag är, ser jag tillbaka på livet man har levt och upplevt. Själv minns jag som idag lika tydligt förnimmelsen om hur det var i Sovjet innan järnridåns fall öppnade för att erhålla en demokratisk ordning i landet. Idag kan jag känna lukten från Sovjettiden om hur det var då jag som sjöman besökte landet som idag är Ryssland. Ett minne gott som något var då jag låg med ett lastfartyg i fd detta finska Viborg där gränsen drogs och Viborg blev en rysk stad efter kriget Finland hade mot ryssen. Minnet om hur Nikita Chrusjtjov hängde på offentliga platser som den store ledaren och hur han blev nedplockad glömmer jag aldrig. Hade jag dagen då han plockades ned nämnt hans namn där jag satt på sjömans klubben i staden hade jag med all säkerhet blivit transporterad till isoleringscell omgående. Hamnar från Archangelsk i norr till Svarta havet och Östersjön i söder gjorde ett intryck om Sovjettiden som jag idag ännu kan känna doften ifrån. Vid denna tid på sextiotalet kände jag hur jag kunde bli inlåst om jag visade mig allt för mycket vänlig till väst samtidigt som jag kritiserade Sovjet som land. Några gånger hamnade jag i en cell som vi sjömän kallade för butkan. Detta för att jag var alltför högljudd i min kritik som ung då det gällde en sådan trivial sak som rock musik med Elvis och hans vickande på höfterna för att ta ett exempel.
I dagens sovjet möblerar och ställer Putin till i den odemokratiska agenda han administrerar som fd underrättelse politruk han var innan han manövrerade sig fram till makten. Nu kanske han ställer till med ett krig i Ukraina om det vill sig illa. Ryssland av idag är ett lika odemokratiskt land de var under den tid jag besökte Sovjet. Vid denna tid då jag sprang runt i landet med kortbyxor var det blöjgubbar som var makthavarna tillsammans med ledare som drabbats av både demens och korkade beteenden där de stod och vinkade vid Röda torget för att bevisa sin existens nära döden. Hela bunten försvann till de kryptor de ligger i för hyllning av den generation som idag fortfarande lever på hoppet om demokrati. Vad som hände efter deras frånfälle var att det kom nya makthavare som i generna har samma ideologiska kommunistiska agenda som fanns vid Sovjettiden. När jag idag ser Putin verifiera sig själv med att han ska göra Ryssland stort visar det sig att vad han kommer att göra är att Ryssland kommer att bli än mer mindre än de är idag om han startar ett krig i Europa. Att landet kommer att ätas upp av krig och elände begriper inte makthavare som tror sig göra sig större än de är där de sitter fast i sitt eget tänkande om makt och härlighet. Vad Putin och hans gäng kommunister borde göra är att verifiera ordspråket. Den som gapar efter mycket, tappar oftast hela stycket.
Kommentarer